"När du saknar en identitet så kommer du söka en identitet, så enkelt är det. När du är utanför samhället så vill du gärna komma in på något sätt, du vill betyda någonting."
Så beskriver ett av barnen, vars vänner har anslutit sig till våldsbejakande islamistiska miljöer, en av orsakerna till att barn och unga radikaliseras.
Barnens egna berättelser
Det var i oktober 2016 som Barnombudsmannen fick i uppdrag av regeringen att öka kunskapen om barnens egna erfarenheter och upplevelser av våldsbejakande extremism. Rapporten som släpptes under onsdagen bygger på barnens egna berättelser.
– Det finns få eller inga studier där barn själva berättar om sina erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism. Den här rapporten är därför på många sätt unik, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.
Söker ett bättre liv
Orsakerna till att vissa unga lockas till radikalisering är många, enligt rapporten. Och enligt barnen själva finns inga enkla svar.
Barnen som intervjuats kommer från särskilt utsatta områden. Enligt barnen normaliseras våldet och tröskeln för att själv ta till våld blir lägre.
– De lever i en värld av våld med bilbränder, skottlossningar, stenkastning och en öppen drogförsäljning. I stort sett alla barnen pratar om detta. Det är en riskfaktor att de växer upp med detta i sin vardag, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.
Vissa av barnen upplever en uppgivenhet inför framtiden. Att man saknar möjligheterna att få ett bra jobb och en stadig inkomst och på så vis känner ett utanförskap i samhället.
"Där kommer jag få allt"
Vissa berättelser handlar också om bristande information och obesvarade frågor om religion och tro. Vilket i sin tur kan göra att man lättare lockas av propaganda och löften om ett bättre liv.
"Många saknar det här brödraskapet. Många sitter hemma och har inte några vänner. Så går man in på nätet och tittar på någon video, propagandavideo, och så... (...) de visar några glada bilder från Syrien och Irak och så tänker man "jag har inga vänner här i Sverige, men där kommer jag få allt. Såklart man åker ner. För här i Sverige har man ingenting."
Så lyder ett annat barns berättelse.
– Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag i att erbjuda en arena för barnen där de kan prata om svåra frågor. Det här efterlyser barnen som vi intervjuat. De tycker inte att de fått tillräcklig vägledning utan beskriver en rädsla hos de vuxna om prata om de här frågorna, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.
Pratat med 55 unga
Barnombudsmannen har pratat med 55 barn och unga mellan 12 och 25 år. Vissa har själva varit involverade i våldsbejakande islamistiska miljöer, andra har någon närstående som valt ett liv med våldsbejakande islamistisk extremism.
Sedan 2012 har cirka 300 personer från Sverige rest till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Enligt säkerhetspolisen har flera av dessa varit barn som rest på eget initiativ eller följt med föräldrar eller andra anhöriga.
