Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

collage.jpg
Leif Sandahl, brandingenjör vid MSB. Bilden till höger togs under den omfattande skogsbranden i Västmanland 2014, som beskrivs som den värsta som drabbat Sverige sedan 1950-talet. Bild: Pressbild, TT Nyhetsbyrån

Därför är brandrisken fortsatt hög i Västsverige

När risken för skogsbränder beräknas utgår man ofta från en modell där marken delas upp i tre lager. Även om lite regn påverkar det översta så finns brandrisken kvar därunder.
– Krutlagret ligger där och väntar, säger Leif Sandahl vid MSB.

Efter den förödande skogsbranden i Västmanland 2014 – som pågick från 31 juli till 11 september, drabbade mer än 13 000 hektar skog och ledde till att omkring 1 000 personer fick evakueras – så har räddningstjänsterna runt om i landet successivt ökat sin beredskap för liknande scenarion.

Att en storbrand skulle kunna bryta ut i Västsverige är fullt möjligt med rådande väderlek.

– I Storgöteborg har vi bergknallarna, där det blir kruttorrt ovanpå. Tar det sig i en sluttning så kommer en brand att rusa fram ganska snabbt. Det kan bli tämligen häftiga bränder med lite vind. Förmodligen klarar man inte av att bekämpa det med normala resurser, säger Leif Sandahl, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

LÄS MER: Efter rekordvärmen – engångsgrillar kan förbjudas

– Hettan och röken blir också så farlig att man inte kan ha personal ända framme, det blir för farligt helt enkelt. I ert område finns också en hel del svårtillgänglig terräng som gör det besvärligare.

Gott om bränsle i Västsverige

Men inte bara höjder utgör en risk, det finns också gott om mer öppna ytor runtom i Storgöteborg, Halland och Bohuslän.

– Det finns exempelvis mycket ljungytor. Det är mycket intressant bränsle för brand, det tar sig fort när det är torrt, säger Leif Sandahl.

Söndagens regn runtom i länet har dämpat den akuta risken något, då ytvegetationen fuktats. Men där under är torkan omfattande – och värre ser det ut att bli.

– Ju längre tiden går ju torrare blir det längre ned. Nu har vi kommit så långt att mellanlagret är ordentligt torrt och det blir absolut inte fuktat av en liten regnskur. Det nedersta lagret torkar ur mer och mer hela tiden om vi inte får riktigt rotblöta, säger Sandahl och fortsätter:

– Ska du få någon långvarig effekt behöver det regna 30-40 millimeter under två, tre dagar.

"Krutlagret ligger där och väntar"

Några sådana regnmängder är dock inte i sikte.

Erik Cedergård, räddningschef i beredskap vid räddningstjänsten Stogöteborg, tror att vi har mer torka att vänta. Den bilden delas av MSB:s brandingenjör.

– Och krutlagret ligger där och väntar, till stora delar är det väldigt uttorkat, säger Leif Sandahl.

Fakta: Så beräknas risken för skogsbränder

När man beräknar risken för skogsbränder utgår man ofta från en kanadensisk modell som bygger på att marken består av tre lager. De kan, kortfattat, beskrivas enligt nedan.

Ytskiktet (någon centimeter): Ett tunt skikt av "finbränsle" som ofta består av barr, löv, kvistar, mossa, bärris och annat löst materiel beroende på skogstyp. Om det här lagret är torrt ökar spridningsrisken vid en brand kraftigt.

Mellanskiktet (upp till en decimeter): Består ofta av mossa och så kallad humus – organiskt material som håller på att brytas ned så som barr, löv, smådjur och nedfallna kvistar. Är det här lagret torrt så blir branden intensivare och betydligt mer svårbekämpad, då glöden går ned i marken.

Bottenskiket (upp till två decimeter): Består till överdelen av humus och torv, vilket gör att branden kan gå än djupare. Övergår sedan till näringsfattig mineraljord. Här lagras den mesta av fukten, som stiger uppåt när det blir torka. Låg luftfuktighet och långvarig torka gör att detta lager blir allt torrare, vilket får effekter på lagren ovanför.

Källa: MSB

Mest läst