Åttaåriga Elise går i andra klass. Hon har en ärftlig genmutation som orsakas av Li-Fraumeni syndrom, och hon delar den med sin mamma Lisanne. Det är en avvikelse på en gen som tar hand om skadade celler som riskerar att bli cancer. Hon har haft hjärntumörer sedan 2010. I början av oktober opererades hon efter att ha fått en tumör i skallbenet. Nu är hon tillbaka på skolan och säljer smycken på skolans bazar.
– Jag har gjort en bestickstrumpa, där man kan förvara sina bestick.
Lärt sin lillebror att massera
På sjukhuset brukar Elise motivera andra barn som är sjuka genom att rita kort till dem med peppande budskap. Nu samlar hon in pengar tillsammans med sina vänner och skola åt Barncancerfonden Västra.
LÄS MER:Elise, 8, målar för sjuka barn
Åsa Lomander-Kristenson är lärare på Centralskolan. Hon säljer bakverk vid ett av borden inne i skolans matsal.
– Det är så roligt att göra det här. Föräldrarna och barn har hjälpt till att baka, och det är för en bra sak. Alla har en relation till Elise och vill såklart hjälpa till.
Elise går förbi och tittar med stora ögon på alla smaskiga bakverk.
– Pepparkaka och gräddtårta är mina favoriter, säger hon.
Trots allt roligt pyssel med kort hon målar och strumpor, är det inte det hon vill göra som vuxen.
– Jag har redan bestämt mig. Jag ska flytta ända bort till Spanien och öppna en massagesalong. Jag kan redan massera ryggar. Jag har lärt min brorsa Sebbe att massera, nu står han och knackar på allas ryggar och ropar massage, massage!
"Bara en av alla fantastiska saker Elise gör"
Plötsligt springer Elise till en soffa där en lärare sitter och ropar "Annelie!". De kramas,
Annelie är Elises klassföreståndare.
– Elise är underbar. Hon har planer på vad hon ska jobba med, hon har massa idéer och är så glad för livet. Det är jättehärligt, säger Annelie Wengström.
Mamma Lisanne är också med under bazaren.
Hur hanterar du som förälder en tuff situation som denna?
– Vissa dagar är bättre än andra. Man vänjer sig att hantera alla turer på sjukhuset och mycket av det praktiska, men ovissheten är jobbigast.
Johanna Wiberg är rektor och förskolechef. Hon är glad över att alla barn är så engagerade och tycker att både de och Elise är öppna med att hon har en sjukdom.
Hur pratar ni med hennes kompisar som går på skolan?
– Elise är väldigt naturlig om sin sjukdom. Vi vuxna kan ha svårare att prata om det, kamraterna är väldigt engagerade i Elise. Det finns såklart många frågor, men vi skickar videos till henne när hon är på sjukhuset och vi får svar tillbaka. Barnen gör en fantastisk insats i att ha en naturlig ton i samtalet om sjukdomen.
Hyllar sammanhållningen
Johanna Wiberg lyfter den goda sammanhållningen på skolan.
– Vi är en liten ort där alla känner alla och då blir engagemanget på ett annat sätt. Centralskolan har alltid varit drivande i mänskliga frågor, vi har samlat in pengar för fadderbarn, olika flyktingfrågor och samarbetat med Missionskyrkan. Det finns ett humanistiskt engagemang i bygden, och det hoppas vi sprider sig till kommande generationer också, säger hon.
