Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
171018-kinakongress-548405_se.gp_1.jpg
Kinas ledare Xi Jinping, omgiven av sina företrädare Hu Jintao (till vänster) och 91-årige Jiang Zemin. Den sistnämndes närvaro väcker uppseende, eftersom han nyligen ryktades ha avlidit.

Xi stakar ut väg mot global dominans

Kinas ledare Xi Jinping är fast besluten om att se sitt land bli en global stormakt till år 2050. Xis öppningstal på partikongressen, där han även betonade vikten av öppenhet mot omvärlden, beskrivs som emblematiskt för Kinas växande självsäkerhet.

Xi Jinping inledde Kinas 19:e partikongress med att säga att den kinesiska socialismen har gått in i en ny era. Det var ett budskap som han återkom till ett flertal gånger under sitt drygt tre timmar långa tal – nyhetsbyrån Reuters räknar till att Xi yttrade orden "ny era" sammanlagt 36 gånger.

Orden syftar på den framtidsvision som tidigare har fastställts av Xi: Att Kina på allvar ska bli en supermakt inom några decennier.

- Det har att göra med hans främsta politiska paroll, ”den kinesiska drömmen om nationell föryngring”. Det är också relaterat till målet att vara en global stormakt år 2050. Kina har fått en självsäkerhet som landet inte har haft i samma grad tidigare, säger Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

Alternativ till USA

Sedan Xi tog över makten som partiordförande 2012 har regimen fört en hårdare linje mot människorättsaktivister och yttrandefrihetsförespråkare. Landets högre läroverk har också blivit föremål för striktare överinseende, då Xi i fjol påtalade att universiteten i högre grad måste bli Kommunistpartiets ideologiska fästen.

Men i sitt tal betonade ordföranden, något kontrasterande till hur landet till synes allt mer inskränker invånarnas rättigheter, vikten av att öppna sig mot omvärlden och att tackla klimatfrågan.

Det ses som en replik till Vita husets beslut att lämna Parisavtalet och USA:s allt mer inåtriktade retorik.

- I tidigare tal har Xi Jinping utmålat Kina som ett alternativ till USA, som just nu verkar gå åt ett mer protektionistiskt håll. Kina vill gärna betona att man på något sätt ersätter USA som en ansvarstagande stormakt när det gäller frihandel och att man är en motståndare till protektionism, säger Hellström.

Jiang lever

Inför Kinas partikongress 2012 skickade Nordkorea en varmt formulerad hälsning till sitt grannland. Fem år senare befinner sig Kina i en känslig diplomatisk position mellan USA och Nordkorea, vars ordkrig har eskalerat. Att Nordkorea i år skickade ett ovanligt kort gratulationsmeddelande inför partikongressen ses som ett tecken på en mer ansträngd relation mellan länderna.

- Kinas stöd till de tidigare resolutionerna mot Nordkorea i FN:s säkerhetsråd har tagits emot negativt i Nordkorea. Kina har till viss del tröttnat på det nordkoreanska agerandet och Nordkorea visar nu sitt missnöje med det, säger Hellström.

Något som annars fick inhemska betraktare att höja på ögonbrynen under partikongressens inledning var att Kinas forne ledare Jiang Zemin satt bredvid Xi Jinping. Den 91-årige politikern ryktades nyligen ha avlidit, men var i allra högsta grad vid liv när han då och då granskade Xis utskrivna tal med ett förstoringsglas.

Fakta: Huvuddragen i Xis tal

Kinas ledare Xi Jinping inledde landets 19:e partikongress med att tala i drygt tre timmar.

Nedan följer några av hans nyckeluttalanden:

"Efter decennier av hårt arbete har socialism med kinesiska särdrag tagit sig över tröskeln till en ny era."

Xis vision är att Kina ska vara ett moderniserat socialistiskt samhälle till 2035 och en global supermakt 2050.

"Kina kommer inte att stänga dörren mot världen. Vi kommer bara att bli öppnare och öppnare och försvara utländska investerares legitima rättigheter och intressen."

Xi har tidigare positionerat Kina som ett alternativ till USA som internationell samarbetspartner, något han tog tillfället i akt att göra igen.

"Ingen nation kan på egen hand möta de många utmaningarna som mänskligheten står inför. Ingen nation har råd att dra sig tillbaka till en isolerad position."

Men Kina kommer inte att stå för några politiska reformer under Xi Jinpings styre, utan snarare avser Kommunistpartiet stärka greppet om landet:

"Vi bör inte kopiera andra länders politiska modeller. Vi måste utan att tveka upprätthålla och förstärka partiets ledarskap, och stärka partiets ställning ytterligare."

Xi skickade även en varning till Taiwan, vars president Tsai Ing-wen som valdes i fjol har förespråkat frihet och demokrati för öns befolkning:

"Vi kommer aldrig att tillåta någon att på något sätt eller vid något tillfälle separera kinesiskt territorium från Kina. Vi har beslutsamheten, självförtroendet och förmågan som krävs för att besegra separatistiska försök till taiwanesisk självständighet."

Källa: AFP, Reuters

Fakta: Kinas 19:e partikongress

Kinas 19:e partikongress samlar 2 300 ledamöter. De företräder Kommunistpartiets drygt 89 miljoner partimedlemmar.

På kongressen, som hålls var femte år, väljs de 200 medlemmarna i partiets centralkommitté, som i sin tur utser 25 ledamöter till politbyrån, det verkställande organet. I denna grupp utses i sin tur en handfull medlemmar – för närvarande sju – till det mäktiga ständiga utskottet där bland andra presidenten ingår.

Presidentposten är egentligen mest ceremoniell, men i kombination med titlar som partiordförande och överbefälhavare ger den i praktiken diktatoriska befogenheter.

Reformer och långsiktiga politiska och ekonomiska mål för Kina, antagna i fjolårets femårsplan, tas upp för debatt och prioritering på partikongressen.

Allmänna val hålls inte i Kina. De 2 924 medlemmarna i nationella folkkongressen, Kinas lagstiftande församling, utses i indirekta val i ett komplicerat system byggt på delegater som utser lokala församlingar som i sin tur utser regionala och till slut provinsiella församlingar.

Kina, med cirka 1,4 miljarder invånare världens största nation, har styrts av Kommunistpartiet sedan 1949. Det förekommer både tortyr och dödsstraff i landets rättsapparat och landet anklagas ofta för förtryck av minoritetsgrupper. Medier och konst censureras hårt.

Källa: BBC, Reuters, SEB

Mest läst