"Vi kommer att återställa freden, lagen och ordningen i regionen", säger Burmas ledare Aung San Suu Kyi.
"Vi kommer att återställa freden, lagen och ordningen i regionen", säger Burmas ledare Aung San Suu Kyi.

Wallström: Viktigt Suu Kyi håller sina löften

Burma vill få slut på lidandet och räds inte internationell granskning, har landets ledare Aung San Suu Kyi sagt i ett tv-tal till nationen. Sveriges utrikesminister Margot Wallström betonar vikten av att löftena hålls.

ANNONS
|

I sitt första tal sedan våldsamheterna brutit ut i Rakhinedelstaten som tvingat mer än 400000 människor att fly till Bangladesh sade Aung San Suu Kyi att landet är berett att starta en process för att slå fast att de verkligen hör hemma i Burma, och i så fall låta dem återvända.

- De som säkerställs som flyktingar från det här landet kommer att accepteras utan problem, sade hon.

ANNONS

Men bedömare menar att det är nästan omöjligt för rohingyer att styrka sin identitet med handlingar.

Fredspristagaren har fått massiv kritik för att hon inte har satt stopp för, eller åtminstone kritiserat, säkerhetsstyrkornas agerande i Rakhine. Många världsledare hoppades på ett kraftfullt uttalande, som uteblev.

Wallström välkomnar

Sveriges utrikesminister Margot Wallström välkomnar Aung San Suu Kyis tal, men betonar vikten av att löftena hålls.

- Nu måste det internationella samfundet kräva att dessa löften uppfylls. FN och humanitära organisationer bör omgående få tillträde till alla dem som är i behov av skydd och hjälp. Militären måste upphöra med våld och övergrepp mot rohingya. Och det är viktigt att människorna som är på flykt får återvända till sina hembyar under frivilliga former, skriver Wallström i en kommentar till TT.

Hon tillägger:

- Straffrihet kan inte accepteras för dessa brott, tillträde för oberoende utredning av vad som skett måste säkerställas.

ANNONS

Massiv kritik

Human Rights Watch (HRW) visar samtidigt upp nya satellitbilder , och en analys av organisationen visar att 214 byar förstörts. En skingring av monsunmolnen den 16 september gjorde det möjligt att ta bilderna, som visar att tiotusentals bostäder bränts eller jämnats med marken.

"Även om Aung San Suu Kyi kanske inte har makten eller auktoriteten att tygla den burmesiska militären, så kan hon tala ut och också försäkra att FN:s faktagranskande uppdrag får komma in i Burma", sade Phil Robertson vid organisationen i ett uttalande.

Suu Kyi nöjde sig med att säga att man fördömer allt våld och kränkningar av mänskliga rättigheter.

- Vi kommer att återställa fred, stabilitet och lag och ordning i delstaten. Säkerhetsstyrkorna har instruerats att följa reglerna noga och genomföra säkerhetsoperationer med återhållsamhet och göra allt för att undvika att skada oskyldiga civila.

Kontroversiell term

Den burmesiske ledaren undvek termen rohingya. Ordet i sig är kontroversiellt i Burma, där många menar att folkgruppen utgörs av illegala invandrare från Bangladesh.

I grannlandets flyktingläger Kutupalong, dit många rohingyer flytt, togs den burmesiske ledarens tal emot med vrede.

ANNONS

Framförallt antydandena om att flyktingarna själva kan vara ansvariga för vad som hänt provocerade flyktingen Abdul Hafiz, som kallar Suu Kyi för en "lögnare", och tillägger att rohingya-folket lider mer än någonsin, uppger AP.

Utredningen

Samtidigt höjdes tonläget mellan FN och Burma på tisdagen. Landets FN-ambassadör Htin Lynn riktade kritik mot den FN-utredning som inletts kring våldsamheterna i Rakhine, som han menar "inte är en hjälpsam åtgärd" för Burma.

Utredningen ska titta närmare på de anklagelser som finns gällande massmord, sexuellt våld och brännandet av byar i området. Marzuki Darusman, som leder utredningen, krävde på tisdagen full tillgång till landet, samt att de burmesiska myndigheterna släpper sin egen interna rapport om våldsamheterna.

- Det är viktigt för oss att se de här platserna med våra egna ögon, säger han till AFP.

De burmesiska myndigheterna har hittills motsatt sig granskningen.

TT

Fakta: Folkgruppen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas 409000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera

ANNONS