Utrikesminister Margot Wallström. Arkivbild.
Utrikesminister Margot Wallström. Arkivbild.

Wallström tror inte på enat EU om Venezuela

EU visar inte upp någon enad front mot Venezuelas pressade president Nicolás Maduro.

ANNONS
|

EU väntades officiellt ta ställning för oppositionsledaren Juan Guaidó i måndags.

- Vi håller på att utforma ett gemensamt uttalande i dag, sade Margot Wallström till TT då och fortsatte:

- Det vi säger nu är att vi stöder Guaidó och att vi betraktar honom som legitim ordförande för nationalförsamlingen och som interimspresident med uppgift att enligt deras författning utlysa nya val.

ANNONS

Men något yttrande från EU kom aldrig. I stället gick en rad medlemsländer ut med egna uttalanden till stöd för Guaidó.

Grekland stöttar Maduro

Italien och Grekland rapporteras vara orsaken till att det gemensamma ställningstagandet kom av sig. I Rom är koalitionsregeringen oenig om hur den venezuelanska krisen ska lösas, och i Grekland har det regerande vänsterpartiet Syriza öppet uttalat sitt stöd för Nicolás Maduro, skriver nyhetsbyrån AFP.

- Vi hade helst sett ett enat uttalande, men vi har också förståelse för att det finns nyanser i positionerna bland medlemsländerna, säger Margot Wallström till TT på tisdagen.

- Det är lite olika språkbruk och formuleringar som jag tror att det har stupat på. I det stora hela så har vi en väldigt stor samsyn.

TT: Gäller det även Grekland, som ju rapporteras ställa sig bakom Maduro?

- Jag tyckte inte att det lät så när vi hade mötet i Bukarest (med EU:s utrikesministrar reds anm). Jag har inte sett det senaste ställningstagandet där.

ANNONS

TT: Men kan EU gå ut med en enad front i så fall?

- Vi är inte ute på enad front. Men det är i alla fall 19 länder, inklusive Sverige, som nu har uttalat sig.

"Så vi ska agera"

Juan Guaidó utropade sig till interimspresident i Venezuela den 23 januari. Han åberopade den rätten som nationalförsamlingens ordförande eftersom oppositionen anser att Nicolás Maduro inte är landets rättmätige president.

Sedan dess har det internationella trycket på Maduro ökat. I måndags meddelade en rad EU-länder att Guaidó i deras ögon nu är Venezuelas ledare.

Agerandet kan dock vara folkrättsligt bekymmersamt eftersom stödet kan tolkas som erkännandet av en ny regering, vilket i sin tur kan ses som att man lägger sig i Venezuelas inre angelägenheter. Men Margot Wallström tycker inte att det är anmärkningsvärt att EU-länder ställer den typen av krav.

- Nej, det är väl precis så vi ska agera, säger hon.

ANNONS

- När vi ser att risken är att det bryter samman eller blir en väpnad konflikt, då måste man agera förebyggande och se till att det blir en fredlig lösning.

Det finns gott om exempel på totalitära stater där EU-länder inte lika synkat och kraftfullt går ut och kräver fria val, som exempelvis Kina och Saudiarabien. Men Margot Wallström anser att EU agerar även mot den typen av länder.

- Absolut gör vi det. Men det är sällan vi har en akut brinnande konflikt som den här.

- Vi ställer ju krav på att man ska förbättra situationen för mänskliga rättigheter och arbetar alltid utifrån våra grundvärderingar. Det är klart att vi ligger på alla länder med de frågorna, så mycket vi bara kan.

ANNONS
TT

Fakta: Venezuela under Maduro

Landets president Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.

Venezuela sitter på en av jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars exportintäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har sökt sig till grannlandet Colombia.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Bakgrund: Så trappades konflikten upp

Dödliga gatuprotester och två politiska läger som gör anspråk på presidentmakten. Med en ekonomi i fritt fall har Venezuela rasat ned i en djup politisk kris.

Så här trappades maktkampen upp:

• 10 januari: Nicolás Maduro svärs in för sex nya år som Venezuelas president. Ceremonin utförs av landets regimlojala högsta domstol eftersom nationalförsamlingen, som kontrolleras av oppositionen, sattes ur spel genom ett omstritt val 2017.

• 11 januari: Oppositionen uppmanar till massprotester mot Maduro. Nationalförsamlingens nyvalde ordförande, 35-årige Juan Guaidó, hänvisar till landets författning och säger att han är redo att ta över presidentposten tills val kan hållas.

• 23 januari: Tiotusentals människor demonstrera i flera städer runt om i Venezuela – för och emot Nicolás Maduro – vilket leder till oroligheter och sammandrabbningar i Caracas.

Juan Guaidó utropar sig till interimspresident. Han säger att han ska leda en övergångsregering och utlovar fria val.

USA:s president Donald Trump erkänner Guaidó som tillfällig president. Även Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Peru och flera andra länder uttrycker sitt stöd för honom. EU efterlyser fria val i Venezuela.

Turkiet, Kuba, Bolivia och Mexiko uttrycker sitt stöd för Nicolás Maduro.

• 24 januari: Rysslands president Vladimir Putin uttrycker sitt stöd till regimen och en önskan om ett fortsatt samarbete Han varnar också USA och andra stater för att ingripa militärt i Venezuela.

• 26 januari: Spanien, Frankrike, Tyskland och flera andra EU-länder meddelar att man kommer att erkänna Guaidó som Venezuelas president om nyval inte utlyses inom åtta dagar.

• 3 februari: Nicolás Maduro avvisar i en intervju på nytt påtryckningarna från EU.

USA:s president Donald Trump säger att ett militärt ingripande i Venezuela är ett alternativ.

• 4 februari: De åtta dagarna har gått och flera EU-länder meddelar att man nu betraktar Juan Guaidó som Venezuelas interimspresident.

Källa: AFP, Utrikespolitiska institutet

ANNONS