Tolga, som egentligen heter något annat, säger att han torterades i flera månader 2017 i ett hemligt fängelse i Turkiets huvudstad Ankara.
Tolga, som egentligen heter något annat, säger att han torterades i flera månader 2017 i ett hemligt fängelse i Turkiets huvudstad Ankara.

Vittnen: Hemliga tortyrfängelser i Turkiet

För första gången berättar vittnen för internationella medier hur de rövats bort och torterats på hemlig plats. Andra förs med säkerhetstjänstens flyg från utlandet. En gemensam mediegranskning visar de mörkaste sidorna av Turkiets jakt på anhängare till påstådda kuppmakare.

ANNONS
|

Det är en vanlig dag 2017. ”Tolga” har lämnat sin dotter i skolan och går längs en gata i huvudstaden Ankara. Det tar fem sekunder att kidnappa och föra bort honom i en svart skåpbil, säger han.

En kort bilfärd följer. Säck över huvudet, armar och ben bundna. Väl framme i en cell blir Tolga slagen med påkar och ges elchocker. Vakterna lägger en dildo i hans hand: ”Du vet vad vi tänker göra med den”.

Tolga förhörs och torteras två-tre gånger om dagen. ”Vi ska göra det här mot din fru och dina föräldrar också. Dina barn kommer att få se på”, säger hans plågoandar.

ANNONS

Tolga, som egentligen har ett annat namn, berättar detaljrikt sin historia för en grupp journalister, någonstans i Europa. Nio internationella medier, bland dem TT, har i en gemensam granskning samordnad av tyska redaktionen Correctiv tittat närmare på hur turkiska staten jagar anhängare till predikanten Fethullah Gülen. President Recep Tayyip Erdogan beskyller dem för kuppförsöket mot honom den 15 juli 2016.

Allt fler bevis

Efter tre månaders tortyr lovar Tolga att spionera på andra gülenister åt säkerhetstjänsten MIT. Han släpps och flyr landet.

Människorättsorganisationer har allt större belägg för att MIT ser till att vissa gülenister "försvinner” till hemliga anstalter där de torteras.

Human Rights Watch (HRW) har noterat sex fall med ”trovärdiga bevis på att dessa bortrövanden kan innebära påtvingade försvinnanden, vilka strider mot såväl internationell rätt som turkisk lag”, skriver HRW:s Turkietchef Emma Sinclair-Webb till TT. Den turkiska organisationen IHD talar om minst 15 dokumenterade fall, gülenistiska Stockholm Center for Freedom om minst 20.

Troligen finns ett mörkertal – flera som har släppts vågar inte berätta, somliga har tagit sina liv, enligt Öztürk Türkdogan, ordförande i IHD.

- Vi drar slutsatsen att säkerhetstjänsten ligger bakom detta. Oftast berättar de kidnappades familjer att offren tagits mitt på gatan och förts bort i en svart skåpbil med tonade rutor, säger Türkdogan.

ANNONS

Första vittnena

"Tolga" och ett annat offer, som vi kallar Ali, är de första som berättar för internationella medier om tortyr i hemliga fängelser. Båda är gülenister, men har ingen koppling till varandra. "Ali" säger att han torterades i mer än tre månader på okänd plats, även den i Ankara.

- ”Du är en terrorist, du är en förrädare”, sade de.

Ibland fördes han till ”kistan”, en låda där man knappt kan andas.

- Man vet inte om man är därinne i någon minut eller flera timmar. Sen tar de ut en och torterar en.

Även han tvingades att bli angivare, släpptes och flydde landet.

Tolgas och Alis berättelser är omöjliga att kontrollera, men de intervjuas i timmar och är trovärdiga.

Turkiets regering har inte svarat på mediernas frågor men har tidigare förnekat tortyr. President Erdogan lovade kort efter kuppförsöket "nolltolerans" mot tortyr.

ANNONS

Liknar CIA:s flyg

De internationella medierna har också granskat hur Turkiet mer eller mindre anses kidnappa gülenister och föra dem tillbaka till hemlandet. Något som liknar USA:s tidigare program mot misstänkta terrorister. USA kritiserades för hemliga fängelser med tortyr efter terrordåden 2001, och för CIA:s utomrättsliga gripanden och fångtransporter. Ett ökänt fall var utvisningen av två egyptier från Bromma flygplats 2001.

Men medan USA höll sitt program hemligt är Turkiet öppet med sin jakt i utlandet på Gülenanhängare.

- En och en ska vi föra de gülenister som har flytt och nu tror att de är säkra tillbaka till vårt land och överlämna dem till rättvisan, sade president Erdogan i ett tal i juli 2018 till sitt parti.

Exemplen är många på hur utpekade gülenister utomlands även de tas på öppen gata och överlämnas till Turkiet, även om de såvitt känt inte hamnar i hemliga tortyrfängelser. Flera händelser har filmats.

Hundratal överlämnade

Många som tas är lärare på Gülenrörelsens skolor runtom i världen.

ANNONS

Gripanden, eller bortrövanden enligt kritikerna, har skett från Kosovo, Gabon, Sudan, Moldavien, Azerbajdzjan, Ukraina, Malaysia , och många fler länder som varit behjälpliga.

”Utan att följa korrekta rättsliga procedurer har säkerhetstjänster i flera länder, inklusive Kosovo och Moldavien, samarbetat med turkiska agenter under 2018 för att fånga och överföra turkiska medborgare till Turkiet där de har fängslats”, skriver Emma Sinclair-Webb vid HRW.

Det är ett ”flagrant åsidosättande av de gripnas rättigheter. Flera av dessa utlämningar har i stort sett varit bortrövanden”, fortsätter hon.

Totalt har ett hundratal personer förts från utlandet, enligt turkiska ministrar.

Särskilda plan

Liksom i anklagelserna om hemliga tortyrfängelser kan säkerhetstjänsten MIT knytas till transporterna från utlandet, visar granskningen.

Den 29 mars 2018 fångar en övervakningskamera i Pristina, Kosovo, hur sex personer, varav fem lärare på en Gülenskola, dras ut ur en bil och in i en annan, mitt på ljusan dag. De förs snart ombord på ett privatflygplan med beteckningen TC-KLE och lyfter mot en turkisk militärflygplats.

Planet tillhör ett charterbolag kallat BIT – med samma adress som MIT-anställdas tjänstebostäder, intill säkerhetstjänstens huvudkontor i Ankara. Även ett annat flygplan, TT4010, som kan kopplas till en turkisk fångtransport som stoppades i Mongoliet i juli 2018, tillhör samma flygbolag.

Turkiet har heller inte svarat på frågor om MIT:s plan eller anklagelser om bortrövanden utomlands.

ANNONS

Efterlyses i EU

TC-KLE åtföljer ibland Erdogans plan, visar öppet tillgänglig information om internationella flygningar.

Försöken att komma åt gülenister sker även inom EU. I Danmark fick en turkisk journalist i fjol skydd av säkerhetspolis efter ett hot. I Schweiz har två turkiska diplomater begärts gripna efter ett kidnappningsförsök 2016.

Turkiet vill också att EU-länder griper och överlämnar Gülenanhängare. I ett fall, i Rumänien, överlägger en domstol just nu om landet ska lämna ut en journalist, Kamil Demirkaya.

TT

Fakta: Gülenrörelsen

Sunnimuslimsk rörelse grundad i slutet av 1970-talet i Turkiet av predikanten Fethullah Gülen, född 1941.

Har många anhängare i Turkiet men även verksamhet i många andra länder.

President Recep Tayyip Erdogan anklagar Gülen för kuppförsöket den 15 juli 2016. Rörelsen förnekar detta och säger sig vara anhängare av demokrati.

Fethullah Gülen stod tidigare nära Erdogan. Men då rörelsen anklagade Erdogan-medarbetare för korruption klipptes banden. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stänga skolor som drevs av gülenister.

Erdogan har varit misstänksam mot Gülenrörelsens starka närvaro i bland annat medier, polis och rättsväsende, och velat krossa den helt efter kuppförsöket.

Gülen bor i USA sedan 1999.

Källor: AFP, Nationalencyklopedin

ANNONS