Planen går ut på att utvidga vapenvilan i det krigshärjade Aleppo till hela Syrien och är tänkt att börja gälla från midnatt natten mot torsdagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till statliga turkiska medier.
Hur nära en överenskommelse parterna faktiskt har kommit är dock oklart, även om vissa rebellgrupper uppger att de diskuterat ett förslag med Turkiet. Ryssland kan inte bekräfta uppgifterna i turkiska medier.
- Jag kan inte svara på den frågan just nu. Jag har inte tillräcklig information, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på en presskonferens, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Att Ryssland och Turkiet tar upp förhandlingarna i Syrienfrågan är en förlängning av ett närmande staterna emellan.
Oeniga om al-Assad
I somras bad den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan om ursäkt för Turkiets nedskjutning av ett ryskt stridsflygplan. Nu är frågan om han även är beredd att vända i frågan om den syriske presidenten Bashar al-Assad.
- En rysk-turkisk uppgörelse måste enligt min logik innebära att Turkiet har släppt på kravet på al-Assads avgång, i alla fall på kort och medellång sikt, säger Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu hävdar dock fortsatt att en fredsprocess som inkluderar al-Assad är "omöjlig", enligt nyhetsbyrån Reuters. Orsaken är att en sådan lösning enligt Cavusoglu inte skulle accepteras av den syriska oppositionen.
Ytterligare en part i förhandlingskonstellationen är Iran.
- Irans godkännande måste vara med i varje steg, för de har sådana resurser på marken att de kan sabotera varje uppgörelse som de inte godkänner. Deras krav är al-Assads fortsatta styre.
Kurder en stötesten
Om Erdogan skulle backa om al-Assad kan Ryssland vara redo att backa i frågan om att bistå de syriska kurderna.
- Turkiet har ett övergripande intresse och det är att få hejd på de syriska kurderna som man anser vara en sidoorganisation till PKK. Nu nöjer sig Ryssland med mindre än en egen stat, säger Per Jönsson.
För USA skulle en uppgörelse mellan Turkiet och Ryssland sticka i ögonen. När en hjälpkaravan bombades i september innebar det slutet på den vapenvila i Syrien som förhandlades fram mellan USA och Ryssland.
Fakta: Kriget i Syrien
I mars i år hade kriget i Syrien pågått i fem år.
Då beräknades minst en kvarts miljon människor ha dödats och en miljon ha skadats i konflikten.
Mer än halva befolkningen är på flykt. 4,8 miljoner personer har flytt landet, de flesta till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. 6,5 miljoner är internflyktingar.
13,5 miljoner människor, varav 6 miljoner barn, beräknas vara i behov av humanitär hjälp.
Sedan krisen inleddes har medellivslängden i Syrien minskat med 20 år. Fyra av fem lever nu i fattigdom. Andelen barn som går i skolan har fallit till 50 procent.
Fakta: FN
