Fristående kandidaten Alexander Van der Bellen, med bakgrund i Gröna partiet, vann över högerpopulisten Norbert Hofer i söndagens presidentval.
Segern skrevs till 53,3 procent mot 46,4, enligt valprognosen vid 19-tiden. Officiellt valresultat väntas på måndagen.
Van der Bellen hyllade den "pro-europeiska" segern i sitt första uttalande:
- Jag har från början alltid kämpat och argumenterat för ett Europavänligt Österrike, sade han i tv där han också poängterade "gamla värden som frihet, jämlikhet och solidaritet".
"Oerhört ledsen"
Hofer däremot är en profilerad skeptiker mot den europeiska tanken. Han skrev på Facebook att han är "oerhört ledsen", enligt AFP, och erkände sig besegrad:
- Jag gratulerar Alexander Van der Bellen till framgången och uppmanar alla österrikare att hålla ihop och ena landet, sade förloraren i tv.
Efter valet i maj lyckades Frihetspartiet (FPÖ) få Van der Bellens mycket knappa seger ogiltigförklarad av författningsdomstolen efter oegentligheter i flera valkretsar.
Nästa valtillfälle, i oktober, fick ställas in för att dåligt lim (!) inte höll ihop valkuverten.
Tryggheten vann
Reinhard C. Heinisch, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg, anser att det var ett historiskt val, men inte så mycket för att Österrike för första gången får en president med grön bakgrund utan för att en högerpopulist utmanade om posten.
- Han (Van der Bellen) stöddes brett av näringslivet och representerade etablissemanget. Och det hjälpte honom, för österrikarnas uppfattning av presidentskapet är en person som symboliserar staten. Den rollen fyller han på ett mycket mer traditionellt sätt jämfört med Hofer som profilerat sig som förändringsbenägen.
- Det verkar som att österrikarna, i tider av stora förändringar utomlands, valde mer stabilitet och säkerhet, säger Reinhard C. Heinisch till TT.
Lättnad i Bryssel
Hofers förlust behöver inte alls innebära ett hårt slag för FPÖ, påpekar han:
- Hela deras logik och arbetsmetod handlar om att hävda att de måste hålla ett öga på makten och förändra etablissemanget. Med två andra partier i regeringen och en fristående president kan FPÖ fortsätta att framgångsrikt hävda det argumentet.
Statsvetarprofessorn räknar med att Österrike går till parlamentsval till våren eller hösten – vilket FPÖ kan se fram mot med tillförsikt efter att i ett par år varit klart störst i opinionsmätningarna.
Om Hofer vunnit hade det inneburit en tung symbolik för högerpopulistiska ambitioner runt om i Europa och sannolikt försvårat den europeiska integrationen och underminerat den europeiska solidariteten.
TT: Suckar av lättnad i Bryssel alltså?
- Absolut. Det kunde ha blivit en verkligt dålig kväll, svarar Reinhard C. Heinisch.
Fakta: Österrikes förbundspresident
Österrikes förbundspresident är landets statschef och väljs direkt av folket för en sexårsperiod.
Presidentens roll är främst ceremoniell, med några viktiga undantag, som gör honom eller henne mäktigare än sin motsvarighet i Tyskland, ett land med ett liknande politiskt system.
Presidenten har i uppdrag att utse förbundskanslern, som är Österrikes regeringschef. Praxis är dock att det största partiets toppkandidat ges i uppdrag att bilda regering. Presidenten har också möjlighet att avskeda kanslern.
Presidenten har under vissa omständigheter rätt att upplösa parlamentet.
Presidenten har möjlighet att blockera lagar som han eller hon anser strida mot författningen. Lagar får dock inte stoppas av politiska skäl.
Källor: Österrikes presidentkansli, Der Spiegel.
Fakta: Alexander Van der Bellen
Alexander Van der Bellen är 72 år gammal och bosatt i Wienstadsdelen Mariahilf. Professor i nationalekonomi.
Kandiderade som fristående kandidat, men har en bakgrund i partiet De gröna, som han var ordförande för mellan 1997 och 2008. Mellan 1994 och 2012 var han ledamot i nationalrådet, den ena delen av det österrikiska tvåkammarparlamentet.
Van der Bellen har sagt sig vilja försvara den liberala demokratin. "Frihet, jämlikhet, solidaritet och tolerans" var värden som han lyfte fram under den sista tv-sända debatten före valet.
Positiv till EU-samarbetet och engagerad i miljö- och klimatfrågor.
Van der Bellen har påbrå från Estland och Ryssland.
Källa: TT
