Efter långa förhandlingar i Bryssel klev en nöjd svensk klimatminister ut ur möteslokalen.
- Vi lade ett förslag på bordet i morse som vi skulle ha blivit enormt nöjda med och nu är vi nästan lika enormt nöjda. Om det hade varit en tia så är det här nu en nia, sade Isabella Lövin till de svenska journalisterna på plats.
Att allt drog ut på tiden berodde mycket på det förslag som Sverige, Frankrike, Nederländerna och Luxemburg hade med sig in till mötet om ett automatiskt slopande av utsläppsrätter i den så kallade reserven.
Jakt på kompromiss
Efter diverse trixande hittades en kompromiss som enligt svenska beräkningar ska leda till att minst 1,5 miljarder utsläppsrättigheter kan skrotas fram till år 2030.
- Tillsammans med Tjeckien fick vi till sist ett kompromissförslag som innebär att från 2024 kommer man kunna skrota en mycket stor andel utsläppsrätter och sedan årligen ta bort så mycket som EU använder under ett år, sade Lövin.
Även ordförandelandet Maltas miljöminister José Herrera var nöjd.
- ETS (handeln med utsläppsrättigheter) är ett av huvudverktygen för att minska utsläppen av växthusgaser. Det här kommer att bidra till EU:s mål att minska utsläppen med minst 40 procent till år 2030. Det här är viktigt för oss, för vår planet och ännu mer för framtida generationer, sade Herrera på sin presskonferens efteråt.
Handeln med utsläppsrätter är ett komplicerat system där det gäller att hitta rätt balans mellan fria och utauktionerade utsläppsrätter och vilka företag, industrier och verksamheter som ska kunna gynnas av moderniserings- och innovationsfonder.
Ilska i Polen
Nu vidtar ytterligare kompromissförhandlingar för att gifta ihop den uppgörelse som medlemsländernas ministrar nu nått med det system som EU-parlamentet gav sitt stöd till för knappt två veckor sedan.
Alla EU-medlemmar drar dock inte åt samma håll. Nio länder, framför allt i Östeuropa, var emot tisdagens uppgörelse: Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Cypern och Italien.
Ilsknast av alla var det kolstarka Polen, som såg uppgörelsen som en inblandning i hur landet sköter sin "energimix".
- Polen känner sig lurat, rasade landets miljöminister Jan Szyszko.
Blandade åsikter
Svenske EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) tycker det är glädjande att rådet tog itu med det stora överskottet av utsläppsrätter men han ogillar "att de fortsätter strössla utsläppsrätter över branscher som inte längre behöver det". "Det är också en stor besvikelse att de inte valde att stärka fonden för grön innovation. Utan ny klimatteknik klarar vi inte klimatmålen", säger Federley i en skriftlig kommentar.
Världsnaturfonden (WWF) kallar uppgörelsen för "en glimt av hopp" men hoppas på ytterligare förbättringar. "Överlag är ändå åtgärderna för svaga för att säkra en meningsfull prissättning på koldioxidutsläppen i Europa", säger WWF:s klimat- och energichef Imke Lübbeke i ett pressmeddelande.
Bryssel, TT:s korrespondent
Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter
Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.
Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som det var tänkt.
Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås att antalet utsläppsrätter minskas med drygt 2 procent varje år från 2020, samt att utsläppsrätter överförs till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.
