Pengarna ingick i en uppgörelse om att frigöra frysta medel i samband med hävandet av USA:s sanktioner mot Iran. Summan har alltså tillhört Iran hela tiden, men UD-talesmannen John Kirby erkänner att leveransen av sedelpallarna användes som "hållhake". De flögs inte till Iran förrän det var säkerställt att fångarna släppts.
– Vi drog fördel av det för att göra klart att vi hade maximal chans att få ut vårt folk och få ut dem säkert, säger Kirby enligt Reuters.
Utpekad för spioneri
Tre av de fem fångarna, bland dem Washington Post-journalisten Jason Rezaian, som greps i juli 2014 misstänkt för spioneri, var del av en fångutväxling som följde på att de flesta internationella sanktionerna mot Iran upphävts. Detta sedan landet hade uppfyllt sina åtaganden i kärnenergiavtalet 2015. Två andra fångar släpptes senare.
Tidigare har både president Barack Obama och utrikesminister John Kerry förnekat att utbetalningen var kopplad till fångfrågan eller del av kärnenergiöverenskommelsen.
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump har ivrigt viftat med händelsen i valkampanjen. Han har i ett Twitterinlägg hävdat att Demokraternas kandidat Hillary Clinton låg bakom utbetalningen, och sagt att han sett en video som visar den hemliga flygningen. Det sistnämnda har han sedan backat ifrån, och filmen ifråga verkar inte finnas.
Mycket ränta
Att det faktiskt handlade om pallar med sedlar som rent fysiskt flögs till Iran avslöjade The Wall Street Journal. Beloppet, 400 miljoner dollar (3,4 miljarder kronor), hade betalats av Iran före revolutionen 1979 för vapen som sedan aldrig levererades. USA:s lagar förbjuder fortfarande handel i dollar med Iran, och har inga elektroniska betalningskanaler, så det var motsvarande 400 miljoner dollar i olika europeiska valutor som i januari flögs till Teheran.
Och det var bara första utbetalningen; USA har också gått med på att betala mycket mer, 1,3 miljarder dollar, i ränta.
Kerry har nu blivit kallad till en utfrågning om saken i kongressen.
Fakta: Iskalla förbindelser
USA och Iran har inte haft några diplomatiska relationer sedan den islamistiska revolutionen 1979 – då den USA-stödda shahen störtades.
Viss islossning pågår dock sedan sommaren 2015, då ett avtal mellan Iran och de så kallade P5+1-länderna (Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland och USA) om internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet blev klart. Västvärldens sanktioner är på väg att hävas, men kan komma att återinföras om Iran inte följer avtalet.
