Efter starten från Tromsö den 6 juli har de totalt 80 forskarna från Sverige, Ryssland och USA nu plöjt sig två veckor genom den arktiska isen i 5-6 knop längs den ryska ishavskusten på väg mot Barrow i Alaska.
Bland annat ska de studera utsläpp av metan som ligger lagrat i permafrosten.
Marinkemiprofessor Leif Anderson är en av ett tiotal forskare från Göteborgs Universitet, som mitt i högsommaren åkt med till Arktis kyla med isbrytaren Oden i den internationella 100 dagar långa forskningsexpeditionen SWERUS C3.
När GP lyckas nå Leif Anderson på en skrapig satellittelefon är han fullt upptagen i fartygets laboratorium efter de första dagarnas provtagning i Laptevhavet norr om Sibirien
- Nu kommer jag sitta uppe till midnatt och analysera prover.
Vad är det för speciellt med denna expedition?
- Vi vet att det här är ett känsligt område, men det är väldigt få som varit i de här vattnen och gjort mätningar tidigare. Dels beror det på att det är svårtillgängligt och kräver en isbrytare. Dels är det inom rysk ekonomisk zon och det är få som tidigare fått tillstånd att bedriva forskning här.
Varför är det viktigt att studera metangasutsläpp?
- Det är en av de viktiga växthusgaserna som läcker ut från havsbotten. När permafrosten tinar kanske detta läckage ökar och kan då bidra till en ökad global uppvärmning. Men vi gör också andra mätningar för att studera om andra växthusgaser, som koldioxid, också ökar sitt läckage från detta område.
Vad tror ni att ni kommer kunna visa?
- Vi hoppas få större förståelse för om det är naturliga utsläpp som skett under lång tid, eller beror på någon annan påverkan. Vi kan i alla fall vara säkra på att vi får unika mätresultat, eftersom så få varit här förr.
Hur gör ni mätningarna?
- Vi har en viss förståelse för hur havet fungerar och med ekolod kan vi se om bubblor av framförallt metangas kommer ut i vattnet. Där tar vi vattenprover som vi tar upp till ytan och analyserar i våra laboratorier på båten.
Har ni sett några överraskande resultat redan?
- Vi har sett vatten efter botten med lågt koldioxidtryck, men utan motsvarande hög syrgaskoncentration. Det tyder på en kombination av processer som inte är helt självklara. Vi behöver studera en kombination av olika ämnen för att kunna dra några slutsatser. Men än så länge har vi bara tagit prover en vecka och analyserat dem var för sig och inte sammanställt dem. Det kommer ta en tid innan vi kan få en helhetsbild.
Till sist, här i Sverige har vi bortåt 30 grader varmt. Längtar du till sommarvärmen?
- Nej, tidigare var det runt nollstrecket här, men just nu har vi värmebölja, sex plusgrader. Men just den värmen är inget man behöver oroa sig för, det beror huvudsakligen på vindarna.
