Mesut Özil – tysk med turkiska rötter. Arkivbild.
Mesut Özil – tysk med turkiska rötter. Arkivbild.

Unga tyskar vittnar om vardagsrasismen

Många unga tyskar med invandrarbakgrund har tröttnat på majoritetssamhällets krav på lojalitet och anpassning. Nu vittnar tusentals i sociala medier om sina erfarenheter av att tillhöra två kulturer och om rasismen i vardagen.

ANNONS
|

"Jag är tysk när vi vinner och invandrare när vi förlorar."

Den tyske fotbollsstjärnan Mesut Özils avsked från landslaget efter det tyska VM-fiaskot slog ned som en bomb i offentligheten. Özil, född i västtyska Gelsenkirchen och med rötter i Turkiet, hade några månader tidigare tagit en bild tillsammans med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan, vilket utlöste en storm av kritik – och rasism. Till sist fick den 29-årige Arsenalspelaren nog, och meddelade att han inte längre ville spela i Tysklands färger, eftersom han inte känner sig välkommen i laget.

ANNONS

Hemma i två kulturer

Özils avhopp har utlöst en livlig debatt om vardagsrasism i Tyskland. Sedan en dryg vecka har många av vittnesmålen spridits på Twitter under hashtaggen "metwo", ett namn inspirerat av metoo-rörelsen, men med fokus på dem som känner sig hemma inte bara i en, utan två kulturer.

"Jag är född i Tyskland och skulle göra ett muntligt prov på universitetet i Essen. Min tyska professor frågar: 'Hur är läget? Vad tycker du om Tyskland? När åker du tillbaka till ditt hemland?' Mitt svar: 'Jag föddes här för 25 år sedan och det här är mitt hem'", skriver en twittrare.

"På gymnasiet brukade mina vänner och deras familjer säga: 'Men du är ingen riktig turk, du är ju supertrevlig och smart'", skriver en annan.

Många har turkiska rötter

Metwo-initiativet sker mot bakgrund av en infekterad tysk diskussion om migration, integration och nationell identitet. Å ena sidan anser många bedömare att Tyskland de senaste tio åren har blivit ett mer öppet land. Å andra sidan blir kritiken mot det mångkulturella samhället allt mer högljudd, både från de traditionella partierna och från främlingsfientliga Alternativ för Tyskland (AFD), som på kort tid vuxit sig starkt och i dag är det största oppositionspartiet i parlamentet.

En stor del av tyskarna med invandrarbakgrund har liksom Mesut Özil sina rötter i Turkiet. Många är barn eller barnbarn till turkar som kom till Tyskland som gästarbetare på 1960-talet, då landet ännu var under uppbyggnad efter andra världskriget och behovet av arbetskraft var stort. Det som var tänkt som en tillfällig lösning blev ett permanent tillstånd, men i stället för att integreras i samhället hamnade många av gästarbetarna i isolerade enklaver i Tysklands storstäder.

ANNONS

"Som en salladsskål"

Upphovsmannen till metwo, den 24-årige författaren och aktivisten Ali Can, ser initiativet som ett tillfälle att prata om integration och vad det innebär att vara tysk år 2018. Till skillnad från exempelvis USA är Tyskland nämligen ingen kulturell smältdegel, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

- Här är det snarare som en salladsskål. Alla blandas på något sätt, men möts aldrig riktigt.

TT

Fakta: Turkar och tyskturkar i Tyskland

Nära 3 miljoner människor med bakgrund i Turkiet är bosatta i Tyskland, vilket gör dem till den största invandrargruppen. Tyskturkarna utgör också den största turkiska diasporan i världen.

Cirka 1,5 miljoner människor är enbart turkiska medborgare, de flesta av dem med permanent uppehållstillstånd.

Drygt 1,3 miljoner människor är tyska medborgare med turkisk bakgrund. Drygt 500000 av dem har dubbelt medborgarskap, övriga är enbart tyska medborgare.

Många turkar kom som arbetskraftsinvandrare till Tyskland i början av 1960-talet, och som politiska asylsökande efter militärkuppen 1980.

Källa: Der Spiegel, AFP, SRF, Bundeszentrale für politische Bildung

ANNONS