Det tar minst 10 timmar i bil att åka från Kiev till Donbas, regionen i östra Ukraina där kriget förs på sparlåga mellan de ryskstödda utbrytarna och den ukrainska armén.
– Det påverkar inte det dagliga livet i Kiev, och kommer kanske inte att märkas alls under Eurovision förutom att 16 000 poliser och militärer har kommenderats ut. Säkerheten är rigorös kring arrangemanget, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker och Ukraina-expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Ukraina har infört en handelsblockad mot de krigsdrabbade områdena.
– Det får följder både ekonomiskt och humanitärt. De humanitära sändningarna har upphört. Vi vet väldigt lite om vad som sker i de ockuperade territorierna, men vi kan utgå från att den humanitära situationen är som svårast längs den så kallade kontaktlinjen där beskjutningar sker så gott som dagligen, säger Jakob Hedenskog.
Enligt den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ligger Kiev bakom regelbundna väpnade provokationer i Donbas. Från den ukrainska ledningen kommer motanklagelser. När den tyska förbudskanslern Angela Merkel mötte president Vladimir Putin nyligen, gav de ändå intrycket att båda strävar efter en politisk lösning enligt det så kallade Minskprotokollet.
– Det blir som ett mantra att hålla förhandlingarna igång även om de i dagläget inte leder någon vart. Det pågår inga konkreta förhandlingar. Mötet visade att Putin och Merkel är väldigt oense om det mesta, inte bara om Ukraina, säger Jakob Hedenskog.
Macron tar över
Den avgående franske presidenten Francois Hollande har, jämte Merkel, drivit Minskprocessen. Nu tar Emmanuel Macron över.
– Merkel har varit den tongivande av de två västledarna i Minskprocessen. Hon kan dessutom ryska, så man kan inte säga vad som helst på ryska bakom ryggen på henne under förhandlingarna. Hon har också visat sig kunna föra ett väldigt öppenriktigt samtal med Putin. Macron – som är skeptisk till Ryssland – har nog ingen annan ambition i dagsläget än att ta Hollandes plats, säger Jakob Hedenskog.
USA:s roll är mer oklar. Landets FN-ambassadör Nikki Haley har uttalat sig mycket kritiskt om Rysslands agerande i Ukraina. Även utrikesministern Rex Tillerson står för fortsatta sanktioner mot Ryssland. Däremot är Donald Trump mer vag.
– Under den amerikanska valkampanjen var den ukrainska ledningen fullständigt övertygad om att Hillary Clinton skulle vinna. Man ägnade ingen väsentlig tid åt att försöka närma sig Trump. Sedan bröt närmast panik ut i Kiev när Trump vunnit. Han hade ju bland annat sagt att han skulle överväga frågan om att erkänna Rysslands annektering av Krim.
Sedan dess har synen på Ryssland förändrats, bland annat efter att den ryska inblandningen i valet uppdagades och efter gasattacken i Syrien.
– Men Trump har inte själv gjort något direkt kritisk uttalande om Putin och Ryssland, såvitt jag känner till. Det är något som fortfarande oroar den ukrainska ledningen, säger Jakob Hedenskog.
Ständiga brott mot vapenvilan
Brott mot vapenvilan i Donbas sker i stort sett varje dygn. Det liknar nu en frusen konflikt, som kring Abchazien och Sydossetien i Georgien, Transnistrien i Moldavien och Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan.
– Ryssland ser generellt frusna konflikter som något som inte ska lösas, man ska kunna höja och sänka temperaturen efter behag utifrån vad man vill uppnå på andra politiska arenor. Det finns inget incitament i dagsläget för att få till en lösning i Ukraina, säger Jakob Hedenskog.
Till problemet hör att Ukraina förväntas genomföra konstitutionella reformer och val på ockuperade territorier enligt ukrainsk vallag innan Ryssland ska överlåta gränskontrollen till de ukrainska myndigheterna.
– Det är en process som står helt stilla för närvarande. Dessutom går det inte. Det är fel ordning. Man måste först uppnå säkerhet innan man kan genomföra val. Konstitutionella reformer är en långsiktig process.
Att Ryssland skulle återlämna Krim är uteslutet, enligt Jakob Hedenskog.
– Krim anses vara en avslutad fråga för rysk del. Frågan om Krim nämns heller inte alls i Minskprotokollet. Enligt detta ska Ukraina vara en enhetlig stat, men jag har svårt att se hur det skulle genomföras praktiskt. Jag var nyligen i Ukraina och attityderna är betydligt hårdare mot de ockuperade territorierna än för bara ett år sedan.
