Förra veckan hotade Horst Seehofer, Tysklands inrikesminister, att avvisa asylsökande vid Tysklands gränser – utan förbundskanslern Angela Merkels tillstånd. Seehofer är ordförande för CSU, ett parti i delstaten Bayern som varit i union med Merkels CDU under hela efterkrigstiden.
Migrationskrisen 2016: På toppmötet den 28-29 juni ska EU:s migrationspolitik avgöras. I en serie artiklar fokuserar GP på flyktingfrågan i ett splittrat Europa. Läs alla artiklar här.
Men redan under flyktingkrisen 2015 blev det klart att Merkel och Seehofer stod långt ifrån varandra i migrationsfrågan. När förbundskanslern beslutade att öppna gränserna för de flyktingar som vandrade på motorvägen från Ungern bjöd i stället Seehofer in hennes motpol i frågan – Ungerns premiärminister Viktor Orbán – till partiets högkvarter för att diskutera andra lösningar.
"Kan inte samarbeta med den här kvinnan"
Förra veckan bestämde sig Seehofer för att skrida till verket. Han hade annonserat en så kallad "masterplan" för en stramare migrationspolitik men stoppades från att presentera den när Merkel la in sitt veto. Då kom utspelet om att avvisa migranter som registrerats i ett annat land vid gränsen – utan hennes stöd.
CSU är en av tre partierna i Merkels regering och konflikten hotar att fälla regeringen efter bara några månader. Helgen har präglats av krismöten och förhandlingar som stundtals varit på väg att braka loss.
– Jag kan inte samarbeta med den här kvinnan, uppges Seehofer ha sagt enligt tidningen Die Welt.
Dock verkar Merkel ha lyckats få Seehofer att rätta sig i ledet ännu en gång, om än kortsiktigt. Hon uppges ha fått en tidsfrist på två veckor för att komma med en bättre lösning. Förbundskanslern sätter nu alla sina kort på EU-toppmötet som hålls den 28-29 juni och där migrationen står överst på agendan.
Splittrat EU
Målet för mötet är att hitta en gemensam europeisk lösning som, enligt dem som driver den linjen, ska avlasta mottagarländer som Grekland, Italien och Tyskland genom att fördela ansvaret mellan alla EU-länder. Förhandlingarna är en kamp mot klockan då sprickan både inom EU som helhet och inom de enskilda staterna växer sig allt större.
Italien har antagit en hårdare linje med den nya regeringen bestående av populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega. Dessutom har Österrike svängt i frågan och anses stå närmare Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien som sedan tidigare förespråkat hårdare gränskontroller framför en flyktingkvoter.
Det har också förekommit medieuppgifter om att Merkel planerar ett minitoppmöte redan till helgen med Österrike, Italien och Bulgarien. Syftet ska vara att försöka få till stånd ett avtal med dessa länder innan toppmötet.
LÄS MER:Splittrat i Valencia inför flyktingarnas ankomst
När den tyska tidningen Die Welt försöker reda ut de juridiska aspekterna av Seehofers plan ges inga entydiga svar. Å ena sidan ska, enligt EU-lag, asylsökande söka skydd i det första EU-land de kommer till, det vill säga inte Tyskland. Å andra sidan har varje enskilt land ett ansvar för varje asylsökande som kommer till det landet, menar man.
Seehofer har sagt att han i sin roll som inrikesminister har rätt att på egen hand beordra polisen att avvisa asylsökande. Om han skulle gå vidare med detta kan Angela Merkel avsätta honom, vilket skulle leda till en regelrätt regeringskris i EU:s största och viktigaste medlemsland.
LÄS MER:Migrationsministern ryter ifrån mot Ungern
En miljon flyktingar till Tyskland
Seehofers utspel tolkas som ett sätt att locka tillbaka väljare från högernationalistiska AfD, Alternativ för Tyskland, inför höstens delstatsval. Över en miljon människor har sökt asyl i Tyskland sedan 2015 något som, precis som i andra EU-länder, har polariserat den politiska debatten.
Enligt en ny rapport från EU:s Maltabaserade stödkontor för asylfrågor, EASO har antalet asylsökande till EU minskat år 2017. Samtidigt är dock Tyskland det land som har tagit emot flest ansökningar – över 220 000 jämfört med Italiens 129 000.
Trump blandar sig in
USA:s president Donald Trump twittrade på måndagen att "det tyska folket vänder sig mot sitt ledarskap eftersom migrationsfrågan har skakat om den redan svaga koalitionen i Berlin". Tidningen The Guardian kallar utspelet för den största attacken mot den tyska regeringen sedan Trump blev president.
Han tar också upp brottsligheten som en konsekvens av invandringen i Tyskland och avslutar med att skriva: "Vi vill inte att det som händer med immigrationen i Europa ska hända oss." The Guardian länkar dock till en artikel om att brottsligheten i Tyskland inte har varit så låg sedan 1992.
