- Våra barn och barnbarn förväntar sig att vi lever upp till de här åtagandena, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) på en pressträff inför EU-ländernas ministermöte.
Målet är att nå en uppgörelse som sedan kan kompromissas ihop med det som EU-parlamentet för sin del slog fast för knappt två veckor sedan.
Diskussionerna lär bli heta. Mötesprogrammet är anpassat för att förhandla fram ändrade formuleringar under dagen. Sverige tillhör en grupp länder som tillsammans med bland andra Storbritannien och Danmark trycker på för att få ned antalet tillgängliga utsläppsrätter.
Inget avtal alls?
Rent konkret har Lövin med sig ett förslag från Sverige, Luxemburg, Nederländerna och Frankrike om att de utsläppsrätter som legat outnyttjade i den så kallade marknadsstabilitetsreserven efter fem år automatiskt ska slopas.
Samtidigt är trycket hårt även från andra sidan, där länder som exempelvis Polen inte har något emot om klimatministrarna inte kan komma överens och att frågan i stället hänvisas till EU:s stats- och regeringschefer.
- Jag har inte uppfattat det som en stor risk för att det inte blir något avtal. Men det finns länder som inte alls är förtjusta i det här förslaget som ligger på bordet och vill se en mycket mindre ambitiös allmän inriktning, konstaterar Lövin.
Stärkta av Trump
Klimatförändringsskeptikerna har stärkts av Donald Trumps tillträde som president i USA, med varma ord om gamla traditionella energiformer som olja och kol.
Även energiminister Ibrahim Baylan (S) ser en "uppenbar risk" för att skeptikerna nu försöker bromsa utvecklingen mot mer förnybar energi – men är ändå övertygad om vem som vinner i längden.
- Det finns fortfarande de som tror att det bästa här i världen är att gräva upp kol och elda upp det i stora kolkraftverk. Det är fel. Det är inte så och det kommer definitivt inte att vara det i framtiden, säger Ibrahim Baylan, som på måndagen var i Bryssel för att diskutera EU-kommissionens åsikter om energieffektivisering.
Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter
Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.
Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt.
Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås en minskning av antalet utsläppsrätter med drygt 2 procent varje år från 2020, samt överförandet av utsläppsrätter till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.
Fakta: Parisavtalet
Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.
Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020, när avtalet ska träda i kraft.
Avtalet har undertecknats av samtliga medlemsländer i FN utom Nicaragua, Uzbekistan och Syrien samt även av EU, Palestina, Niue och Cooköarna. Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet trädde det i kraft den 4 november 2016.
