USA:s president Donald Trump. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.

Trumps nödläge kan bli fråga för HD

USA:s president Donald Trump spelar ett högt politiskt spel när han utlyser nödläge vid mexikanska gränsen – trots kritik, även från partikamrater i kongressen. Nödläget kommer att skapa kraftiga protester, spår USA-kännaren Dag Blanck. Sannolikt kommer Trumps beslut att prövas av Högsta domstolen.

ANNONS
|

Det finns flera skäl för kongressens republikaner att vara nervösa efter att Trump på fredagen svensk tid meddelade att han utlyser så kallat nationellt nödläge vid landets södra gräns – ett sätt för honom att säkra finansieringen av den utlovade gränsmuren. Det kanske främsta är att det kan utgöra ett ur deras synvinkel "farligt" prejudikat: Framtida demokratiska presidenter kan då göra detsamma, med hänvisning till klimatkrisen eller något annat som ligger dem varmt om hjärtat.

- Hela idén att presidenter – oavsett om det är president Trump, president Warren eller president Sanders – kan utlysa nödläge och på något sätt runda maktdelningsprincipen och kunna styra om pengar till särskilda projekt utan att kongressen blandas in är en allvarlig konstitutionell fråga, sade den republikanske Texassenatorn John Cornyn nyligen till nyhetskanalen CNN.

ANNONS

"Rundar kongressen"

Demokraternas motdrag mot presidentens beslut att utlysa nödläge kommer att komma omgående, spår Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Det handlar då alltså om frågan huruvida Trumps beslut är i enlighet med grundlagen, det vill säga om situationen vid den mexikanska gränsen kan anses vara ett nödläge. Presidentens stridslystna kritiker menar att han använder möjligheten att utlysa nödläge för att kunna runda kongressen, som nekat honom större delen av de 5,7 miljarder som han i höstas krävde för att finansiera sitt murbygge.

- Kongressen kommer omedelbart att introducera resolutioner för att försöka upphäva beslutet, säger Dag Blanck till TT.

Den möjligheten finns i lagstiftningen, men förutsätter att det finns ett kraftigt stöd för att nödläget upphävs bland politikerna i kongressen.

- Det kommer att bli en process i representanthuset och en i senaten. Så får vi se hur de röstar. Sedan kommer säkert omgående en rättslig process att inledas, där det lämnas in stämningar mot Trumps beslut.

ANNONS

"Avgörs i HD"

Demokratiska ledare har upprepade gånger avvisat murbygget som "omoraliskt" och "ineffektivt". Partiet har framhållit att man är för ökat gränssäkerhet men att en mur inte är rätt väg. Men en obyggd mur kan ställa till det rejält för Trump, som gjorde muren till sin kärnfråga i valrörelsen.

Beslutet om nödläge gör det möjligt för presidenten att skaffa medel för att bygga muren genom att flytta runt pengar från andra budgetposter, förmodligen främst inom försvarsbudgeten, förklarar Blanck. USA-medier skriver att Trump nu planerar 8 miljarder dollar, motsvarande 75 miljarder kronor, för murbygget.

Troligtvis kommer den politiska och den rättsliga processen att löpa parallellt och ta lång tid. Det är sannolikt USA:s Högsta domstol som i slutändan kommer att avgöra om Trumps beslut om nödläge följer grundlagen. Men det betyder inte nödvändigtvis att murbygget stoppas under tiden.

- Om Trump beordrar att de ska börja bygga så kommer det säker att börja. Möjligtvis kan man få en federal domare att stoppa det i väntan på att ärendet är avgjort, säger Dag Blanck.

ANNONS
TT

Bakgrund: USA:s gräns och president Trump

Tuffare invandringspolitik, ökad säkerhet och en gränsmur mot Mexiko är signaturfrågor för USA:s president Donald Trump.

Under sitt första år vid makten 2017 väckte han uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder, något som utmanades i domstol men senare trädde i kraft i nedbantad form. Trump utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.

I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400000 gripanden och betydligt färre än rekordåret 2000 då över 1,6 miljoner människor greps.

Under en period i somras innebar nolltoleransen även att närmare 2000 små barn, som ju inte kan åtalas, skildes från sina föräldrar och placerades i boenden. Det ledde till enorma protester, och efter en tid stoppade Trump separationerna med ett dekret.

Under hösten gjorde presidenten flera uppmärksammade verbala utspel mot en så kallad migrantkaravan med flera tusen centralamerikaner som vandrade mot USA. Soldater skickades till gränsen inför deras ankomst.

I budgetförhandlingarna i höstas begärde han 5,7 miljarder dollar för att bygga sin utlovade gränsmur mot Mexiko. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av USA:s statsapparat under vilken 800000 statsanställda permitterades.

Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för gränsmuren.

ANNONS