Pia Iribarren, papperslös och psykologistuderande, kom till USA med sin familj från Chile som ettåring. Republikanen Donald Trumps invandrarfientliga retorik skrämmer henne.
Pia Iribarren, papperslös och psykologistuderande, kom till USA med sin familj från Chile som ettåring. Republikanen Donald Trumps invandrarfientliga retorik skrämmer henne.

Trumps löften får dem att se rött

Nevadas republikanska väljare, många av dem spansktalande, utser på tisdag sin favorit inför höstens presidentval. Parallellt växer frustrationen bland USA:s miljontals papperslösa över den invandrarfientliga retoriken hos Republikanernas aspiranter.

ANNONS
|

Stämningen på valmötet är närmast extatisk. Med stadig stämma upprepar republikanen Donald Trump sina löften: USA ska bli stort igen, landets elva miljoner papperslösa ska deporteras och en mur ska byggas mot Mexiko.

-Vem ska betala för muren, frågar Trump leende.
-Mexiko, vrålar publiken.
"Ett invandrarland"

Scenen upprepar sig i delstat efter delstat och smittar på de andra aspiranterna. Texassenatorn Ted Cruz vill också bygga en mur vid gränsen. Tidigare neurokirurgen Ben Carson, Floridasenatorn Marco Rubio och Ohioguvernören John Kasich talar om ett förstärkt stängsel.

Faktum är att sådana stålstängsel redan finns, bland annat efter delar av Arizonas gräns mot Mexiko. Men den hätska stämningen och Trumps påståenden att kriminella och våldtäktsmän kommer från Mexiko river upp starka känslor bland spansktalande aktivister.

ANNONS
-Skrämmande. I början såg vi Trump som ett skämt, nu har retoriken normaliserats vilket är hemskt, säger Tiffany Rodriguez, lärarstudent och vice ordförande i New York Universitys Dream Team som jobbar för papperslösas rättigheter.

När TT möter henne i ett kallt New York håller hon som bäst på att planera en kurs för skolans administrativa personal, som hon vill utbilda i hur man bäst hjälper papperslösa studenter. Om man inte har visum eller papper i ordning är det svårt att ta del av stipendier i USA, och årsavgifterna för att läsa kan ligga på flera hundra tusen kronor.

-USA är ett invandrarland. Om någon flyr från knark, våld eller förföljelse ska denne tas emot, slår Rodriguez fast.
Öppna gränser

Föreningar liknande NYU Dream Team finns på högskolor runt om i landet. I november möttes många av aktivisterna i New York för att protestera mot Donald Trump när han var med i tv-programmet Saturday Night Live. Demonstranterna skanderade "Ho, ho rasismen måste bort" när de med banderoller och skyltar marscherade förbi Trumps guldglänsande skyskrapa på Femte avenyn. I tåget gick Rodriguez, som är född i USA lagligt, och hennes kompis Pia Iribarren som är papperslös.

-Det var läskigt att delta men samtidigt gav det mig kraft, berättar Iribarren, som studerar psykologi och vars chilenska föräldrar medvetet valde att stanna i USA när familjens visum löpte ut.

Iribarren säger att hon varit rädd för poliser och sheriffer i hela sitt liv, att de skulle få nys om att hon vistas olagligt i landet. Liksom Rodriguez anser hon att USA borde ha öppna gränser och att det skulle finnas en enkel väg till medborgarskap.

-USA har ett ansvar, landet har orsakat en stor del av problemen i Sydamerika och i Mellanöstern - det som folk flyr ifrån, säger hon.

TT: Men de flesta papperslösa har brutit mot lagen och USA:s ekonomi är ju redan hårt ansträngd?

ANNONS
-Att säga så är löjligt. Här finns så mycket rikedom. Om folk kan betala tio dollar för en kaffe kan de ta hand om sin nästa.
Snabbväxande grupp

Spansktalande så kallade latinos är den snabbast växande väljargruppen i USA. Flera opinionsundersökningar visar att de har en negativ bild av Donald Trump, främst på grund av hans uttalanden om mexikaner. Men omkring 20 procent gör ändå tummen upp för affärsmannen, de gillar hans tuffa syn på invandring och anser att de som vistas i USA olagligt ska återvända hem. Många latinos dras också till Trumps löften om bättre villkor för småföretagare.

Pia Iribarren kom till Florida från Chile 1995 när hon var ett drygt år gammal, tillsammans med sin mamma och äldre bror. Hennes far hade då redan varit i landet en tid på ett arbetsvisum. Familjen lämnade Chile av ekonomiska skäl, hennes far behövde jobba och tjäna pengar.

Hennes föräldrar valde att stanna i USA när visumet löpt ut, de bedömde att familjen hade sämre framtidsutsikter i hemlandet. Föräldrarna jobbade med allt från att städa, vara pizzabud och att sitta i kassan på en mataffär. Så småningom kunde pappan starta ett byggföretag, med hjälp av det social security-nummer (motsvarande personnummer) han fick under tiden med visum.

Föräldrarna berättade tidigt för barnen att de vistades olagligt i USA. Som liten, när Pia Iribarren gick i allmän skola i Miami, var hon rädd för sheriffen som patrullerade i närheten. Familjen kunde inte skaffa sjukförsäkring så om någon blev sjuk gällde det att ha sparat så de kunde betala för läkarvård och medicin. Som papperslös får man heller inte ta körkort. Föräldrarna körde ändå vilket enligt Iribarren var en ständig källa till oro.

Pia Iribarren hade mycket bra betyg i skolan och kom in på psykologutbildningen på ansedda New York University. Men när skolan fick veta att hon var papperslös drog de in alla stipendier. Nu klarar hon sig tack vare att fadern affärskontakter har gått samman och skapat ett privat stipendium för henne. På sikt hoppas hon läsa till läkare.

Öken- och bergsdelstaten Nevada (även kallad Silver-staten) ligger i västra USA. Den gränsar till Utah i öster, Arizona i sydost, Kalifornien i väster samt Oregon och Idaho i norr. Den har omkring 2,8 miljoner invånare, varav 28 procent spansktalande och 9 procent svarta.

Huvudstaden heter Carson City, största stad är Las Vegas, känt för sina många hotell och kasinon.

Republikanerna håller nomineringsmöten i Nevada tisdagen den 23 februari. Affärsmannen Donald Trump leder i opinionsmätningarna med ett genomsnittligt stöd på 39 procent. Därefter kommer Texassenatorn Ted Cruz (23 procent), Floridasenatorn Marco Rubio (19 procent), Ohioguvernören John Kasich (9 procent) och den tidigare neurokirurgen Ben Carson (5 procent).

Källor: US Census Bureau, NE.se, Real Clear Politics

Ingen vet exakt hur många immigranter som lever olagligt i USA, en vanlig uppskattning är elva miljoner. De flesta är latinamerikaner, från Mexiko, El Salvador, Honduras och Guatemala.

Åsikterna om dem går isär. Politiska hökar vill deportera dem, vissa forskare anser att USA:s ekonomi skulle braka samman utan dem, då de utför många av de låglönejobb som amerikaner inte vill göra.

President Barack Obama har, parallellt med flera kongresspolitiker, upprepade gånger försökt få till en invandringsreform som bland annat bygger på stärkta gränser och en väg till medborgarskap för dem som redan är här. 2014 använde sig Obama av presidentämbetets makt och utfärdade en exekutiv order, ett slags dekret, för att ge treåriga arbets- och uppehållstillstånd till fem miljoner immigranter, främst papperslösa mexikaner. Åtgärden har överklagats i flera delstater.

ANNONS