USA:s president Donald Trump på en presskonferens under lördagen.
USA:s president Donald Trump på en presskonferens under lördagen.

Trump: Vi drar oss ur nedrustningsavtalet

USA:s president Donald Trump säger att USA ska skrota det historiska nedrustningsavtalet INF med Ryssland.

ANNONS
|

INF-avtalet, som slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen, går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5500 km ska avskaffas. Avtalet har hittills löpt parallellt med olika versioner av Startavtalet, som slöts 1991.

- Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför (president Barack) Obama inte drog sig ur avtalet, sade Trump på lördagen.

ANNONS

Bolton mot avtalet

The New York Times rapporterade i fredags att USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton skulle ta upp INF-avtalet och säga att USA vill lämna det under sin pågående resa till Ryssland, där han ska möta landets utrikesminister Sergej Lavrov.

Beslutet att dra sig ur avtalet kan påverka stabiliteten mellan de båda kärnvapenmakterna, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

- Det är ett väldigt viktigt avtal som var början till slutet av kalla kriget. Det var första gången som Reagan och Gorbatjov kom överens, 1987, säger han till TT.

- Det var något som européerna uppfattade som väldigt hotfullt, att de här robotarna kunde nå Västeuropa. Medan USA inte hade något motsvarande. De beslutade att avskaffa den här typen av robotar med den räckvidden fullständigt.

"Hotar stabiliteten"

Hallenberg beskriver INF-avtalet som ett första steg i en process som ledde till att USA och Ryssland närmade sig varandra, och undertecknade ytterligare avtal om att begränsa kärnvapen.

ANNONS

TT: Vad får beslutet för följder?

- Stabiliteten i världen vilar ju ytterst på att de här kärnvapenmakterna har en stabil relation. Och att då den ena parten säger upp ett avtal som den andra vill ha kvar, det är inte bra. Det är inte så att det blir krig i morgon, men det här är en del av ett antal avtal som håller ordning på den strategiska spänningen, och den riskerar nu att bli högre

Hallenberg tror att beslutet kan innebära att USA också börjar tillverka den typ av robot som Ryssland misstänks ha utvecklat i strid mot avtalet.

USA kan utveckla robot

Det är också något som Donald Trump har sagt kommer att vara nödvändigt, skriver brittiska tidningen T he Guardian. Inte bara på grund av misstankar om att Ryssland brutit mot avtalet, utan också för att Kina – som inte skrivit under något robotavtal – uppges utveckla de aktuella robotarna.

I veckan uppgav tidigare företrädare för den amerikanska regeringen för The Guardian att Bolton lyckats blockera samtal med Ryssland om att förlänga ett annat avtal om att begränsa antalet kärnvapen, det så kallade Nya Startavtalet som löper ut 2021.

ANNONS

Beslutet från Washington motiveras av drömmen om en enda supermakt i världen, säger en källa vid Rysslands utrikesdepartement, enligt statliga medier.

- Det största motivet är en dröm om en enpolig värld. Kommer den att bli sann? Nej, säger en källa till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti, enligt AFP.

Ryske senatorn Alexej Pusjkov twittrar att beslutet är "det andra kraftiga slaget mot hela systemet med strategisk stabilitet i världen". Han pekar på USA:s utträde från avtalet om att begränsa antiballistiska robotsystem som det första.

"Och än en gång är initiativtagaren till upplösningen USA", skriver Pusjkov om Trumps nya besked.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel nedrustningsavtal som USA vill dra sig ur.

TT

Fakta: Nedrustningsavtal

Några av de nedrustningsavtal som slutits mellan USA och Sovjetunionen och Ryssland.

1963. Provstoppsavtalet. Förbjuder kärnvapenprov i atmosfären, i rymden och under vattnet. Däremot är kärnvapentester under jord tillåtna.

1968. Icke-spridningsavtalet. Supermakterna förband sig att inte sprida kärnvapen till länder som inte redan hade sådana.

1972. Salt 1. Richard Nixon skrev under det första Salt-avtalet i Moskva. Det satte för första gången ett tak för kärnvapenupprustningen.

1972. ABM-avtalet. USA och Sovjetunionen skulle begränsa antiballistiska robotsystem som används som motanfall mot robotavfyrade kärnvapen. USA drog sig ur avtalet 2002.

1979. Salt 2. Begränsade antalet bärare (robotar och bombplan) av strategiska kärnvapen till 2400 för vardera sidan.

1987 INF-avtalet. Går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5500 km ska avskaffas.

1991. Start 1. Skulle minska USA och Rysslands kärnvapenarsenaler med en tredjedel.

1993. Start 2. Enligt avtalet fick USA och Ryssland år 2003 inte ha mer än 3500 strategiska kärnvapen utplacerade vardera. Trädde aldrig i kraft, ersattes av Sort-avtalet 2002.

2011. Nya Startavtalet. Begränsar bland annat antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar till vardera 1500. Löper ut år 2021.

Källa: Nationalencyklopedin och laromkarnvapen.se.

ANNONS