Trump kommer att tillkännage vem som ska ersätta Anthony Kennedy i Högsta domstolen. Arkivbild.
Trump kommer att tillkännage vem som ska ersätta Anthony Kennedy i Högsta domstolen. Arkivbild.

Trump lovar "exceptionell" domare

Bara timmar återstår tills USA:s president Donald Trump tillkännager sin kandidat till posten som ny domare i USA:s Högsta domstol. "En exceptionell person kommer att väljas", skriver han på Twitter.

ANNONS
|

Klart är att det blir en konservativ ämbetsman. Redan under valrörelsen cirkulerade Trump listor på konservativa kandidater som han lovade tillsätta så fort tillfälle gavs – något som motiverade många att rösta på honom.

Nu handlar det om 81-årige Anthony Kennedys ersättare.

Kennedy, som går i pension den sista juli, har länge varit den "vågmästardomare" som avgjort när den nio personer starka domstolen stått och vägt i känsliga frågor. Det är till stor del på grund av honom som aborträtten upprätthölls 1992 och samkönade äktenskap blev lagligt 2015.

Med en riktigt konservativ efterträdare till Kennedy vädrar USA:s många motståndare till abort och samkönade äktenskap morgonluft.

ANNONS

Utredde Clinton

Enligt amerikanska medier står toppstriden mellan de federala domarna Brett Kavanaugh, Amy Coney Barrett och Thomas Hardiman. Men på måndagsmorgonen hade presidenten fortfarande inte bestämt sig, skriver tidningen The New York Times.

Kavanaugh kan dock tilltala Trump extra på grund av sin historia. Han har bland annat jobbat för president GeorgeW Bush och för Kenneth Starr, den särskilde åklagare som utredde den dåvarande presidenten Bill Clinton för misstänkta fastighetsaffärer, olämplig hantering av hemliga dokument och sexuella trakasserier på 1990-talet.

Enligt public service-kanalen NPR kom Kavanaugh senare fram till att sittande presidenter bör besparas från den typen av utredningar och eventuella åtal, något som kan klinga väl hos presidenten i ljuset av den pågående Rysslandsutredningen.

Tv-typ?

Amy Coney Barrett å sin sida anses ha de rätta moralkonservativa värderingarna samt göra sig bra i tv. Och Thomas Hardiman har arbetat tillsammans med presidentens syster Maryanne Trump Barry. Han är också den första i sin familj att ta en universitetsexamen – en personlig historia av den typ som Trump brukar gilla.

Ytterligare ett namn som förekommer i spekulationerna är Raymond Kethledge som har varit juridisk rådgivare till biltillverkaren Ford Motor.

Vem Trump än väljer kan Vita huset få problem med att få kandidaten godkänd i senaten. Republikanerna har förvisso 51 av de 100 platserna, men Arizonarepublikanen John McCain har varit frånvarande hela året då han kämpar mot hjärncancer och det finns senatorer som inte alltid är trogna partilinjen.

ANNONS

Fem i fokus

Dragkampen lär därför handla om främst fem senatorer: De mittenorienterade republikanerna Susan Collins och Lisa Murkowski från Maine respektive Alaska, som båda är för abort, samt de tre demokrater som röstade för presidentens förre HD-domare Neil Gorsuch. De är Joe Donnelly från Indiana och Joe Manchin från West Virginia, som båda är abortmotståndare, samt Heidi Heitkamp som representerar det djupt konservativa North Dakota där Trump är populär.

Republikanerna hoppas ha den nya domaren på plats i god tid före mellanårsvalet den 6 november, eftersom det finns en liten risk att partiet förlorar majoriteten i senaten då.

Rättad: I en tidigare version stod fel tid för tillkännagivandet.

TT

Fakta: Vem blir USA:s näste HD-domare

Här är några namn på möjliga efterträdare till HD-domaren Anthony Kennedy som förekommer i amerikanska medier. Det är väl känt att president Trump vill nominera en förhållandevis ung person, som kan verka långt bortom hans egen ämbetstid.

53-årige Brett Kavanaugh. Verkar nu vid en appellationsdomstol i huvudstadsområdet District of Columbia och har tidigare jobbat för Anthony Kennedy samt för president GeorgeW Bush. Har även arbetat för den särskilde åklagaren Kenneth Starr som utredde president Bill Clinton för bland annat misstänkta fastighetsaffärer och sexuella trakasserier.

46-åriga Amy Coney Barrett. Har varit juridikprofessor samt arbetat för den nu avlidne HD-domaren Antonin Scalia. Är nu domare vid en federal domstol i Illinois.

51-årige Raymond Kethledge. Har tidigare arbetat för Anthony Kennedy samt varit rådgivare till biltillverkaren Ford Motor. Är nu domare vid en federal domstol i Ohio.

53-årige Thomas Hardiman. Domare vid en appellationsdomstol i Pennsylvania. Var den första i sin familj som tog en universitetsexamen. Förekom i spekulationerna när president Trump tillsatte sin förre HD-domare Neil Gorsuch.

42-årige Keith Blackwell. Verkar sedan 2012 nu vid delstaten Georgias högsta domstål.

49-årige Amul Thapar. Är domare vid en federal domstol i Ohio. Har tidigare arbetat vid domstolar i Kentucky samt i näringslivet. Anses vara något av en favorit hos senatens majoritetsledare Mitch McConnell.

49-årige Joan Larsen. Verkar nu vid en federal appellationsdomstol i Ohio. Har tidigare varit domare i delstaten Michigans högsta domstol, undervisat i juridik samt arbetat för den förre HD-domaren Antonin Scalia.

47-årige Mike Lee. Delstaten Utahs senator sedan 2010, känd för sin djupt konservativa politik. Den ende senatorn på listan, men Lee säger sig vara öppen för en plats i HD.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

ANNONS