Fem dagars protester runt om i Iran hade i går krävt över 20 dödsoffer. Demonstranterna har mött en massiv närvaro av säkerhetsstyrkor och över 500 personer uppges ha gripits.
Irans president Hassan Rouhani har hittills gått en balansgång mellan det hårdföra religiösa styret och oppositionen. Han anses reformvänlig och hade en central roll i det historiska kärnenergiavtal som slöts 2015 mellan Iran och Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA och Tyskland och som Donald Trump, redan som presidentkandidat, fränt kritiserade.
Nu har Rohuani i uttalande gett iranierna rätt att demonstrera, men varnat för våldshandlingar och förstörelse av egendom.
Den andlige ledaren ayatollah Ali Khamenei, som har den reella högsta politiska makten, gick emellertid i går ut i statlig tv och anklagade "landets fiender" för att ha gått samman i en attack mot landet. Dessa fiender, hävdade han i ett uttalande som citeras av TT, använder pengar, vapen, underrättelsetjänster och politiska medel för att skapa problem för regimen.
"Fienden letar alltid efter en möjlighet och någon spricka för att infiltrera och slå emot den iranska nationen", sade Khamenei som manade till mod och uppoffringar för att stoppa försöken.
En kärna av det iranska ledarskapet betraktar USA, Saudiarabien och Israel som fientliga och ett existentiellt hot. Rivaliteten mellan det övervägande shiamuslimska Iran och det sunnimuslimska Saudiarabien är stor och hotar leda till en ny väpnad konflikt i regionen.
När den amerikanske presidenten Donald Trump förra året besökte Saudiarabien anklagade han i skarpa ordalag Iran för att främja terrorism, något som ökade spänningen i Mellanöstern ännu mer. Beslutet om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv bidrog ytterligare till splittringen.
Och i går skrev Donald Trump på Twitter att Irans folk äntligen står upp mot den brutala och korrupta regimen." Han fortsatte i ett av flera tweets:
"Alla pengar som president Obama så dåraktigt gav dem gick in i terrorism och i deras "fickor". Folket har lite mat, stor inflation och inga mänskliga rättigheter. USA tittar på!"
Det finns ännu ingen känd ledare för protesterna. Från början var de riktade mot ekonomiska orättvisor, höjda priser, korruption och brist på jobb, men har snabbt fått politiska mål som regimskifte och demokrati. "Vi vill inte ha en islamsk republik", är ett av slagorden.
Senaste stora demonstrationerna i Iran var 2009 då flera miljoner iranier protesterade mot valfusk.
Iran har militära styrkor som strider på regimernas sida i Irak och i Syrien, och har fått en allt mer betydelsefull geopolitisk roll i Mellanöstern. Iran står tillsammans med Turkiet bakom den ryske presidenten Vladimir Putins fredsansträngningar i Syrien, som sker parallellt med FN:s hittills åtta misslyckad försök att samla de olika parterna kring ett förhandlingsbord.
