Mexikos president Enrique Pena Nieto skulle anlända till Washington nästa vecka. Men igår twittrade Trump att det inte var någon mening med att den mexikanske presidenten kom såvida han inte var beredd att betala muren. Några timmar senare var beskedet att Enrique Pena Nieto ställt in besöket. Trumps första utrikespolitiska kris är ett faktum. Mötet mellan USA och Mexikos presidenter brukar prioriteras direkt efter den amerikanske presidentens installation.
Efter ett framträdande vid republikanernas toppmöte strax efter Enrique Pena Nietos beskedreste Trump tillbaka till Washington för att underteckna ettnytt dekret med innebörden att en utredning om påstått valfusk skall genomföras. Trump hävdar att över 3 miljoner illegala invandrare röstade olagligt i presidentvalet. Hillary Clinton vann med omkring 3 miljoner avlagda röster, men förlorade i elektorsröster. Alla myndigheter med kunskap om valsystemet har redan tillbakavisat Trumps påståenden.
Grunden i presidentens maktutövande är att han lägger fram förslag som godkänns eller underkänns av kongressen. Om kongressen antar egna eller förändrade förslag kan presidenten lägga in sitt veto.Högsta Domstolen, HD, prövar om antagna lagar står i överensstämmelse med konstitutionen. Detta är mallen för maktdelningen mellan presidenten, kongressen och HD.
Men det finns också en möjlighet för presidenten att utfärda dekret- exekutiva order - och på det sättet kringgå kongressen. Det har skett ända sedan 1789.
Ett sådant beslut gäller dock bara under presidentens mandatperiod. Nästa president kan med egna dekret upphäva den tidigare presidentens dekret.
Och det är just detta som Donald Trump bland annat ägnar sig åt. Klartecknet till byggande av – de av Barack Obama stoppade – kontroversiella ledningarna Keystone XL och Dakota Access är ett exempel. Beslutet att strypa biståndet till hälso- och kvinnosjukvård, som innefattar abort, är ett annat. Här har dragkampen pågått mellan republikanerna och demokraterna sedan Ronald Reagan satte stopp på 1980-talet. Trump upphävde nu Obamas dekret.
Muren mot Mexiko skulle förmodligen inte godkännas av kongressen och Trump har därför beslutat med ett dekret.
Men bygget av muren kan, trots dekretet, bli svårt att genomföra. Kongressen kan sätta sig på tvären genom att vägra att godkänna de ekonomiska anslag som behövs. Flera borgmästare i USA har slagit tillbaka mot Trumps dekret att städer som ger llegala skydd inte skall få federala bidrag. Också borgmästare har möjlighet till dekret.
Budgeten och krigsförklaringar skall antas av kongressen. Men här finns också vissa möjligheter genom att inte förklara krigshandlingar som krig och att dela upp budgeten. Detta skall dock inte vara lika nödvändigt nu eftersom republikanerna har majoritet i kongressens båda hus – representanthuset och senaten – och dessutom kan få med sig några demokrater.
Demokraterna drev att det bara skulle krävas en enkel majoritet under Obamaåren för att utnämningar av höga tjänstemän och domare ( förutom till Högsta Domstolen) snabbt skulle kunna gå igenom. Därför kan Trumps utnämningar också enklare klubbas .
Presidenten och presidentens parti brukar vara för möjligheten att utfärda dekret så länge som de är vid makten. Det parti som för tillfället inte har makten brukar vara emot tills det egna partiets president sitter i Vita huset igen.
Alla presidenter sedan George Washington har använt sig av möjligheten att utfärda dekret. Franklin D Roosevelt utfärdade 3 522 vilket delvis kan förklaras med att han var president under andra världskriget. Richard Nixon, Ronald Reagan, Bill Clinton , George W Bush och Barack Obama tillhör de presidenter som i modern tid hållit sig i spannet mellan drygt 200 till knappt 400. Högsta Domstolen kan underkänna dekret, men det har bara skett ett fåtal gånger.
Donald Trump ser möjligheten att använda sig av exekutiva order för att snabbt få igenom sin politik. De välregisserade ceremonierna med undertecknande i Ovala Rummet markerar rivstarten.
