Sent på tisdagskvällen undertecknade Storbritanniens premiärminister Theresa May det brev som på onsdagen ska överlämnas till EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk och där han informeras om britternas avsikt att lämna EU.
Britternas utträdesprocess har hittills varit stormig, och ser ut att fortsätta så. Medan London-regeringen har tagit fram veckans åttasidiga brexit-brev till Bryssel har Skottland tagit motståndet till nya nivåer. På tisdagskvällen godkände regionparlamentet i Edinburgh, med röstsiffrorna 69 mot 59, att den skotska ledaren Nicola Sturgeon begär en ny folkomröstning om självständighet.
London-regeringen kan avvisa en sådan begäran. Men omröstningen skickar en extra vass politisk signal eftersom den hölls med mindre än ett dygn kvar till Storbritanniens överlämnande i Bryssel av utträdesansökan ur EU.
Dessutom står Nordirland ledarlöst efter ett splittrat nyval.
Halva landet talar fortfarande med bitterhet om hur jämn EU-folkomröstningen var, 52 procent för att lämna unionen, 48 procent emot. Ändå talar premiärminister Theresa May om landet som starkt i sin enighet.
- När denna storartade sammanslutning av nationer – England, Skottland, Wales och Nordirland – bestämmer sig för något och arbetar tillsammans med målmedvetenhet, så är vi en ohejdbar kraft, förklarade hon i ett tal i samband med att hon i måndags försökte övertala Nicola Sturgeon att ligga lågt.
Skottar och nordirländare påpekar dock att i deras landsändar röstade klara majoriteter för "bremain", alltså för att vara kvar i EU. För nordirländarna är det viktigt med fortsatt smidiga förbindelser med EU:s territorium på södra sidan gränsen till Irland. Skottarna vill odla sina band till kontinenten hellre än att krusa för ett, som det uppfattas, alltmer diskriminerande och självupptaget England.
Skrev brev
För den stora minoritet i England som förlorade folkomröstningen har May inte någon vidare trovärdighet, eftersom hon i valkampanjen också stod på bremain-sidan.
- Jag kan inte tro att du tror på detta, säger London-bon Jenny Jacoby med adress Theresa May.
I oktober förra året skrev Jenny Jacoby brev till premiärministern på det temat, och efterlyste "logiska resonemang" som kan förklara en kompromisslös brexit-linje.
Nu låter Jenny Jacoby, liksom många andra EU-anhängare, alltmer uppgiven. Som barnboksredaktör är hon annars van vid glada slut.
- Man har liksom gått och väntat på en vändning i intrigen, så man i allra sista stund kan andas ut – puh, vi klarade oss. Men den verkar inte komma.
I stället talar regeringen alltmer om en "hård brexit", alltså att landet lämnar unionen oavsett hur förhandlingarna går.
Sargade partier
Det finns tunga namn som fortsätter att argumentera emot brexit, exempelvis expremiärministrarna Tony Blair och John Major. Men de har uppenbarligen för mycket kantstött politiskt bagage för att göra något större intryck.
Nästa parlamentsval ska hållas först våren 2020, alltså efter brexit. Men spekulationerna går redan höga om att May kommer att pressas till nyval långt tidigare. Det skulle kunna resultera i ett helt nytt politiskt landskap, med båda de traditionellt dominerande partierna – socialdemokratiska Labour och Theresa Mays konservativa Tories – svårt sargade av brexit-grälen.
- Jag tror det blir totalt kaos om vi hamnar där, säger Jenny Jacoby.
- Jättespännande så klart, men hur mycket kan vi ta egentligen?
Fakta: Så lämnar Storbritannien unionen
Den 23 juni förra året röstade nästan 52 procent för att Storbritannien ska lämna Europeiska unionen.
EU-skeptikerna ser det som ett tydligt resultat för ett utträde. Bryssel-vännerna invänder att eftersom valdeltagandet var 72 procent är det bara drygt var tredje röstberättigad britt som får sin vilja igenom.
Eftersom inget land hittills har genomgått en dylik utträdesprocess ledde resultatet till politisk kalabalik och flera månader av frågetecken. Men till slut lovade den nya premiärministern Theresa May att Storbritannien skulle åberopa Lissabonfördragets artikel 50, alltså ansöka om utträde, senast i mars 2017.
Denna ansökan kommer enligt brittiska medier i form av ett åttasidigt brev som EU-ambassadören Tim Barrow på onsdagen överlämnar till EU-ordföranden Donald Tusk.
Enligt artikel 50 börjar då en tvåårig nedräkning, medan parterna ska förhandla om villkoren för handel, resande och andra relationer efter utträdet. Samma datum 2019, den 29 mars, löper alltså Storbritanniens EU-medlemskap ut – om inte samtliga länder enas om att förlänga förhandlingarna.
EU ska lämna ett första svar på brevet på fredag. Vid ett extra toppmöte den 29 april ritar unionens stats- och regeringschefer upp förhandlingsstrategin. Därmed väntas själva samtalen om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien börja i maj.
Källa: TT:s arkiv, Lisbon-treaty.org.
