Gatorna i Hua Hin, 20 mil söder om Bangkok, är fulla av människor. Thailands militärjunta sponsrar ett jippo med såväl gycklare som musikunderhållning och gratis mat. Funktionärerna bär t-tröjor med texten starka tillsammans – en slogan juntan myntade det bombdåd i huvudstaden som förra året dödade 22 personer – tryckt över en thailändsk flagga.
Officiellt är syftet med jippot att visa enighet mot det våld som nyligen drabbade Hua Hin. Sent på kvällen den 11 augusti skakades lunken i turistorten på Malackahalvön när tre bomber detonerade med bara någon timmes mellanrum. Samtidigt detonerade en bomb på populära semesterön Phuket i södra Thailand. Två personer miste livet och minst 20 personer skadades, däribland ett tiotal utländska medborgare.
Samtidigt är tillställningen en propagandashow för de generaler som sedan militärkuppen 2014 styr landet. På scenen talar två konferencierer lidelsefullt om hur militären byggt nya vägar och sett till att människor kan sova tryggt om nätterna.
– De har stort hjärta, säger den ena av dem innan folkmassan stämmer upp i en hyllningssång till landets konung Bhumibol.
Runt scenen är polisnärvaron hög. En bombhund eskorteras runt för att sniffa på bilar och blomkrukor. Rädslan för nya dåd är stor.
Turistnäringen är helt avgörande för Hua Hins ekonomi, liksom för hela Thailands, och attacker som dessa har en potentiellt förödande effekt.
– Den första veckan efter bomberna hade vi inga turister alls. Nu är det lite bättre men det har fortfarande inte återhämtat sig, säger Nattaist Kaen Kosum, som säljer crepes några kvarter bort från platsen där den första bomben detonerade och hörde explosionen.
Den 11 augusti är drottning Sirikits födelsedag och en nationell helgdag i Thailand. Det är ett symboltyngt datum som sannolikt valts för att sända ett budskap – den thailändska militärjuntan är intimt allierad med monarkin och många har tolkat bomberna som en protest mot dess auktoritära styre.
Juntan har dock konsekvent förnekat att dåden ska ha politiska förtecken.
– Detta är inte en terroristattack. Det är bara lokalt sabotage som är begränsat till vissa områden och provinser, sade polisens talesperson Piyapan Pingmuang till reportrar i Bangkok efter sprängningarna.
Samma tongångar hördes efter attacken i Bangkok i fjol.
Få vågar öppet bestrida militärjuntans version. Det kan vara förenat med fara.
– Men alla vet att det var folk från södern som planterade bomberna. De tog en minibusstaxi hit och de andra passagerarna hörde deras dialekt, säger Niwat Donghae.
Han äger baren Johnny’s i centrala Hua Hin, utanför vilken den första bomben detonerade.
– Jag var hemma den kvällen. Det kanske räddade mitt liv, säger han och pekar upprört på splitterskadorna i taket och på väggarna.
Niwat Donghae må ha undkommit med livet i behåll. Men bombdådet har ändå fått konsekvenser. Johnny’s är helt tomt på besökare denna fredagskväll. Bara några servitriser sitter uttråkade i baren och knappar på sina mobiltelefoner.
– På helgerna brukar det vara fest här. Nu är kunderna rädda, suckar Niwat Donghae.
I Thailands södra provinser rasar sedan flera decennier ett uppror där militanta grupper kräver större administrativ autonomi för landets muslimska minoritet. Dödliga attacker mot statsmakten är vanliga, men har såvitt känt hittills aldrig riktats mot turistnäringen.
Niwat Donghae är övertygad om att det var konflikten i södern som spillde över till Hua Hin. Andra bedömare menar istället att förövarna sannolikt var rödskjortor, sympatisörer till den tidigare premiärministern Yingluck Shinawatra.
Shinawatra och hennes parti Phak Phuea Thai vann med hjälp av landets fattiga en jordskredsseger i parlamentsvalet 2011, men mötte stort motstånd av de så kallade gulskjortor som står militären och kungahuset nära. Hon avsattes av Thailands konstitutionsdomstol den 7 maj 2014 och fängslades när militären några veckor senare grep makten i en kupp.
Bara dagar innan bomberna detonerade i Hua Hin och Phuket godkändes militärjuntans förslag till ny konstitution efter en hårt kritiserad folkomröstning. Det var ett tungt nederlag för rödskjortorna och har lanserats som ett möjligt motiv till bombdåden – men skulle samtidigt innebära en dramatisk våldsupptrappning för en rörelse som traditionellt inte använt liknande strategier.
Jatuporn Sitthiwongsa är föreståndare för Blue Monkey Bar i Hua Hins partydistrikt. Den andra av totalt tre bomber exploderade precis utanför barens entré, i korsningen mellan gatorna Poon Suk och Selakam.
– Den första bomben hade smällt en halvtimme innan och polisen hade sagt åt oss att vi var tvungna att stänga. Jag hade precis sagt åt vår DJ att stänga av musiken och när jag vände mig om såg jag ett vitt sken, som en blixt från en kamera.
En thailändsk kvinna omkom i explosionen. Jatuporn Sitthiwongsa såg henne avlida liggandes på gatan.
– Den första veckan efter det kunde jag inte sova.
Flera av hennes anställda skadades. En av dem spräckte levern och vårdas fortfarande på sjukhus.
– Han har genomgått tre operationer. Sjukvården är gratis men vi har samlat ihop pengar så att han ska kunna vara hemma tills han mår bättre. Det kommer att ta månader innan han kan arbeta igen.
På en av huvudgatan Phet Kasems många kaféer börjar Felicia Kurtyan, 23, och Adrian Albrektsson, 25, från Frölunda dagen med en kaffe. I ett drygt år har de befunnit sig på resande fot och hunnit avverka flera kontinenter längs färden. När bomberna detonerade i Hua Hin befann de sig på ön Kho Pha Ngan utanför Thailands sydostkust.
– Vi var på Full Moon Party där, det var den första stora festen efter bomberna och det var många som sade att man inte borde gå dit för att det var ett perfekt ställe för en bombning. Det gick rykten om att polisen hade gripit misstänkta personer men vi lyckades aldrig få det bekräftat. Däremot märkte vi av det genom att det var fler militärer på gatorna än vanligt, säger Adrian Albrektsson.
Felicia Kurtyan tvekade aldrig över att resa till Hua Hin efter attentaten. Och var inte heller särskilt förvånad över dem, med tanke på det politiska läget i landet.
– Människor måste ju förstå att bilden av Thailand inte är på riktigt, man vet ju att Thailand inte är ett demokratiskt land. Men jag kan inte förstå att det gör att människor ställer in sina resor hit, särskilt inte med vad som händer i Europa. Folk åker ju fortfarande till Paris.
Mamma Gunilla Borin tycker att inställningen är väl bekymmerslös. Hon har rest ned till Thailand för att semestra med dottern och hennes pojkvän, men när hon nåddes av nyheten om bomberna befann hon sig fortfarande hemma i Majorna.
– Jag försökte få tag på den här flickan när jag hörde men hon tyckte inte det var mödan värt att höra av sig till mig, säger hon.
Att ställa in resan var inte aktuellt. Men attentaten finns kvar i bakhuvudet.
– Det kan hända var som helst och har det redan hänt en gång sannolikheten lägre, säger Gunilla Borin. Men jag tänkte på det när vi var på nattmarknaden i går.
Fakta: Bombdåden i Thailand
• Den 11 augusti detonerade fyra bomber i de thailändska turistorterna Hua Hin och Phuket. Två thailändska medborgare dog och minst 20 personer skadades, däribland ett tiotal utländska turister. Samtidigt detonerade ytterligare två bomber i de sydliga städerna Phang Nga och Surat Thani. Totalt detonerade elva bomber under dagen och natten, med fyra dödsoffer som följd.
• Bombdåden ägde rum på drottningens födelsedag, en nationell helgdag som utmärks av officiella firanden. Det har, på grund av den styrande militärjuntans nära kopplingar till monarkin, fått många att misstänka politiska motiv.
• Misstankarna har riktats mot militanta muslimska grupper i landets södra delar, som kräver ökat självstyre, liksom mot rödskjortorna som kort innan militärkuppen 2014 förlorade statsmakten.
• Upproret i södra Thailand har pågått sedan slutet av 1940-talet men blossade upp med ny kraft 2004. Sedan dess har konflikten skördat runt 6 500 dödsoffer.
