Blommor, ljus och minnesord finns i stationshallen vid tunnelbanestationen Maelbeek i centrala Bryssel. Här har meddelanden samlats från vänner, anhöriga och andra sörjande efter terrordåden den 22 mars 2016.
Blommor, ljus och minnesord finns i stationshallen vid tunnelbanestationen Maelbeek i centrala Bryssel. Här har meddelanden samlats från vänner, anhöriga och andra sörjande efter terrordåden den 22 mars 2016.

Terrorn smärtar än – varje dag

ANNONS
|

Vid nedgången till tunnelbanestationen Maelbeek, några stenkast från EU:s administrativa hjärta, susar bilarna förbi som om ingenting har hänt.

Ute vid Zaventem-flygplatsen, några kilometer åt nordost, köas det som förut vid incheckningsdiskarna i avgångshallen.

Ett år har gått sedan Bryssel den 22 mars 2016 väcktes av tre självmordsbomber, sirener och död. För de flesta har det mesta sedan dess återgått till det normala.

Som en krigsskada

Men det gäller inte alla. Inför årsdagen har belgiska tidningar fyllts av berättelser om dem vars vardag har förändrats för alltid.

- Det senaste året har varit oerhört hårt. Ingen skulle behöva lida så mycket. Jag har gråtit varje dag, berättar 31-åriga belgisk-amerikanskan Karen Northshield i tidningen De Standaard.

ANNONS

Northshield befann sig på flygplatsen när de två första självmordsbomberna exploderade. Att hon överhuvudtaget överlevde var närmast mirakulöst. På väg till sjukhuset stannade hennes hjärta tre gånger. Läkarna jämför skadorna med vad som drabbat krigsoffer i Irak och Afghanistan.

Myndighetskritik

Northshield är den enda av de skadade i terrordåden som fortfarande befinner sig på sjukhus. Där drömmer hon i dag om att någon gång kunna gå igen.

- Läkarna sade till min familj att jag inte skulle överleva. Men det gjorde jag. Fast det är ännu för tidigt att säga att jag är glad över det, berättar hon för De Standaard.

Northshields familj är starkt kritisk till agerandet efteråt från myndigheter och försäkringsbolag.

- Vi har förstått mycket väl att det finns saker som vi kan förbättra, konstaterar inrikesminister Jan Jambon för nyhetsbyrån AFP.

Svensk gärningsman

Totalt dödades 32 personer av terroristerna i Bryssel. Över 300 personer skadades. Av de fem gärningsmännen så sprängde sig två på flygplatsen och en i tunnelbanan. Ytterligare två – däribland svenske Osama Krayem – avbröt sina försök av oklara skäl och inväntar nu rättegång efter att ha gripits under den enorma polisinsats som inleddes efter attentaten.

ANNONS

Bland offren fanns två svenskor. Den ena var bosatt i Bryssel, verksam som tecknare och anställd i en tebutik. Den andra var på väg hem till Sverige igen efter att ha besökt sin Brysselboende dotter.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Attentaten i Paris och Bryssel

13 november 2015: En grupp IS-terrorister genomför blodiga attacker i centrala Paris och vid fotbollsarenan Stade de France. Spåren leder snabbt mot Bryssel, dit även en av förövarna, Saleh Abdeslam, antas ha flytt.

15 mars 2016: Polisjakten utmynnar i en skottduell i Brysselkommunen Forest där en tidigare Sverigebosatt algerier, Mohamed Belkaid, dödas. Salah Abdeslam befinner sig i samma byggnad, men lyckas fly.

18 mars: Abdeslam grips i en lägenhet i Brysselkommunen Molenbeek.

22 mars: Ytterligare fem IS-terrorister från samma grupp som Abdeslam går till attack i Bryssel. Två av dem spränger sig på flygplatsen, en i tunnelbanan. Övriga två backar ur av oklar anledning.

8 april: De två sista gärningsmännen, däribland svenske Osama Krayem, grips i Bryssel.

ANNONS