Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
160629-fnsakerhetsrad-284829_se.gp_0.jpg
Glädjen var stor i den svenska delegationen när det stod klart att Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd 2017–2018.

"Sverige kan förändra på marginalen"

Med platsen säkrad i FN:s säkerhetsråd kan Sverige komma att spela en viktig roll i att reformera organisationens arbete. Men i de större infekterade frågorna kommer det svenska inflytandet troligen inte att vara särskilt stort.

Regeringen kan kosta på sig hög svansföring när det nu står klart att Sverige har en plats i säkerhetsrådet de kommande två åren. Men när arbetet sätter igång efter årsskiftet kommer de stora orden att bytas mot en mer pragmatisk framtoning, tror Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

- Inom UD är man väl bekanta med hur saker funkar, och i viss mån inte funkar, i säkerhetsrådet. Så jag tror inte att de kommer att spänna bågen alltför högt, säger han.

"Kan förändra på marginalen"

Det utesluter inte att Sverige kan komma att bli ovän med andra medlemmar i säkerhetsrådet – även stormakter – i enskilda frågor. Då krävs en mer finstämd diplomati. Framför allt i de stora infekterade frågorna, där det har funnits en splittring i säkerhetsrådet i många år.

- Det är ganska låst. Ett enskilt land som Sverige kan bara förändra lite på marginalen, säger Kjell Engelbrekt och nämner Syrien, Ukraina och Mellanöstern som några av de allra största högprofilfrågorna.

- Där tror jag att det blir väldigt svårt att påverka de permanenta medlemmarna, P5-länderna, i någon stor utsträckning. Vad man kan göra är att försöka driva ett långsiktigt arbete för att förbättra förutsättningarna för någon slags rörelse.

Öppna för förändring

Sverige är sedan 2014 är del av ett samarbete mellan ett drygt tjugotal FN-länder med syfte att reformera säkerhetsrådets arbete. De permanenta medlemmarna kontrollerar dagordningen och efter decennier i säkerhetsrådet har de ett stort övertag i informationsinhämtning. För de tillfälliga medlemmarna är det i princip omöjligt att nå en likvärdig nivå.

I en organisation med så djupa rötter är det svårt att få till stånd förändringar. Men under de senaste åren har arbetet i säkerhetsrådet strävat mot mer öppenhet och transparens. Tillfälliga medlemmar har bland annat fått ansvar för att ta fram utkast till nya resolutioner.

Det är där den egentliga makten ligger, menar Kjell Engelbrekt.

- Det verkar finnas en öppenhet från P5-länderna, inklusive USA, att det här ska ske. Men de är väldigt noga med att det ska ske långsamt och att de ska ha kontroll, säger han.

- Ett land som Sverige kan ha kapaciteten att bidra i det reformarbetet och vara lite av en spjutspets av de länder som får tillgång till säkerhetsrådets inre arbete.

Fakta: Sveriges dagordning

I en debattartikel i Dagens Nyheter räknar utrikesminister Margot Wallström upp Sveriges "dagordning" i säkerhetsrådet.

  • Bidra till säkerhetsrådets huvuduppgift: Att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Sverige ska bidra till att säkerhetsrådets bindande beslut är så bra och effektiva som möjligt.
  • Sverige vill att FN, precis som med klimatavtalet, måste samla sig för att på ett betydligt bättre sätt förebygga och hindra återfall i konflikter. Förmågan att agera i tid måste skärpas.
  • Sverige vill se ett reformerat säkerhetsråd med ökad transparens, representativitet, effektivitet och minskad användning av veto.
  • Sveriges tid i säkerhetsrådet ska präglas av våra värderingar och principer, med en grund av folkrätt, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
  • Sverige ska fortsätta bidra till att stärka samarbetet mellan EU och FN och bedriva utrikespolitik på båda arenorna.

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Sverige har efter en omröstning i FN:s generalförsamling säkrat en plats i säkerhetsrådet under åren 2017–2018. Samtidigt valdes Etiopien, Kazakstan och Bolivia in som tillfälliga medlemmar. Den femte platsen kommer att delas av Italien och Nederländerna, efter en överenskommelse mellan länderna som efter fem röstomgångar båda misslyckades att samla tillräckligt många egna röster.

Under nästa år sitter Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay kvar som tillfälliga medlemmar.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957/58, 1975/76 och 1997/98.

Mest läst