Svenskarna mindre oroliga för klimatet än andra EU-länder

Klimatmedvetenheten skiljer sig åt kraftigt beroende på var i världen man bor. En undersökning som Yougov gjort på uppdrag av Europeiska Investeringsbanken, EIB, visar att 78 procent av EU-ländernas medborgare är oroliga eller mycket oroliga över klimatförändringarnas effekter. Det är betydligt större andel än i de största utsläppsländerna, USA och Kina, där 63 respektive 65 procent beskriver samma oro.

Svenskarna sticker ut i ett europeiskt perspektiv, men kanske inte på det sätt man kunde tro. Det är en lägre andel svenskar, 63 procent, som oroar sig över klimatförändringarna än genomsnittet i EU.

– Det var förvånande att det inte var fler, studien är ju gjord efter sommarens skogsbränder. , säger Rasmus Lauridsen, senior climate change specialist på EIB.

Syd oroligare än norr

Sydeuropeiska länder är de som uttrycker störst oro för klimatförändringarna, medan oron tenderar att sjunka ju längre norrut man kommer. Lauridsen tror att det beror på att det också är dessa länder som drabbats hårdast av klimatförändringarna.

LÄS MER: Forskare: Tiden på väg att rinna ut

– Tittar du på Spanien så är de mer oroliga än genomsnittet i Europa. Enda slutsatsen jag kan dra är att om man känner det på sin kropp, sin familj, om man verkligen förlorat sin skörd eller sett vattnet sjunka rekordlågt i reservoarerna. Då blir det på riktigt. Det kanske är det vi inte har känt i Skandinavien än.

Mindre förvånande är att de yngre svenskarna oroar sig mer för klimatet än äldre. Det finns dessutom en betydande skillnad mellan könen. Bland kvinnorna är det 75 procent som svarat att de är oroliga eller mycket oroliga för klimatförändringarna, medan bara 52 procent av männen kände samma sak.

Rika tvivlar mest

Tittar man på inkomstnivåerna för de som svarat på undersökningen träder ytterligare en dimension fram. Det är betydligt vanligare att höginkomsttagare i Sverige är tveksamma till klimatförändringar än att grupper med lägre inkomst är det. Höginkomsttagarna i Sverige sticker också ut jämfört med andra EU-länder, där en lägre andel uttryckte tvekan.

De som tvivlar på, eller förnekar, klimatförändringarna är dock en marginell grupp i EU-länderna. Bara 5 procent i EU tvivlar, och en procent förnekar att klimatförändringarna existerar. I Sverige är de dock något fler. Nio procent tvekar, och två procent tror inte på dem. De är nästan uteslutande män.

Enligt Gor Einarsdottir, som doktorerat i social- och miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, kan oro vara en motivationsfaktor för att få oss att agera. Men hon tvivlar på att det är det bästa sättet att engagera människor.

LÄS MER: Här är världens största klimatbovar

– Det finns allmän psykologi som säger att oro eller stress, ångest kan driva oss till att agera. Bara lite stress i kroppen gör att vi går upp på morgonen. Men det är som en upp och nedvänd U-kurva. Efter en viss mängd ångest så slutar det att vara effektivt. Då kommer i stället olika försvarsmekanismer, att vi försöker hantera ångesten. Om man vill att ångest ska vara någon sorts drivkraft är det viktigt att pricka det lagom, säger hon.

Klimatvargen

Hon jämför med den sedelärande historien om pojken som ropade varg. Klimatvargen finns, men är ganska svår att se och komplex. Det finns andra drivkrafter, som lust och nyfikenhet, som hon tror kan fungera bättre för att engagera människor för klimatet.

– Klimatfrågan pratar inte så väl med människans motivationssystem. Den verkar vara svår att kommunicera. Det naturvetenskapliga underlaget börjar bli ganska tydligt: Förändringarna sker och orsakas av människan. Men att få människor att gå från den kunskapen till att prioritera det ... ibland tänker jag att man försöker förändra människors motivationssystem för att göra något, men man kanske ska använda det motivationssystem som redan finns förprogrammerat och koppla ihop det med klimatfrågan.

TEXT

Andreas Granath

andreas.granath@gp.se