Häftiga strider fortsatte i Sydsudans huvudstad Juba under måndagen. Under de senaste dagarna har omkring 270 människor dödats, varav en FN-soldat, rapporterar AFP.
Senare under dagen gav såväl presidenten Salva Kiir som vicepresidenten Riek Machar order om eldupphör, enligt AFP och Reuters.
Runt 40 svenskar befinner sig i Sydsudan, varav 15 i Juba.
- De flesta av dem är knutna till internationella organisationer och får hjälp från deras beredskapsplanering, säger Jessica Garpvall, presskommunikatör vid UD, till TT.
Militära lösningar
I Sydsudan går krigsmakten hand i hand med politiken. Decennier av våld genomsyrar ännu samhället efter det över 20 år långa inbördeskriget som ledde fram till frigörelsen från Sudan 2011. Dessutom ökar de etniska spänningarna i landet.
- I Sydsudan är du nästintill tvungen att ha deltagit i krig för att få en inflytelserik position. Det har skapat en kultur där militären ofta ser militära lösningar på politiska problem, säger Johan Brosché, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet, till TT.
Efter press från omvärlden undertecknades ett fredsavtal i augusti i fjol som innebär att de båda största folkgrupperna, dinka och nuer, finns representerade i regeringen. Men det betyder inte att konflikten mellan folkgrupperna är över.
- Ledarna i toppen har delat makten mellan sig och skrivit på ett papper. Intensiteten i striderna minskade visserligen tillfälligt men ingenting har förändrats i grunden, säger Johan Brosché.
Omvärlden borde ha satt större press på den sittande presidenten Salva Kiir och sett till att backa upp sina hot om ställa krigsförbrytare till svars, understryker Johan Brosché.
- Det internationella samfundet borde ha varit mer drivande i att få igång rättsprocesser i stället för att, i praktiken, ge amnesti, säger Johan Brosché.
Etniska spänningar
Avsaknaden av en fungerande rättsapparat och bristande infrastruktur hindrar fredsprocessen från att gå framåt. Maktkampen kompliceras av att konflikten inte bara pågår mellan de dominerande folkslagen dinka och nuer, utan också mellan olika subgrupper. Så har till exempel många bolnuer, en undergrupp inom nuerna, stöttat regeringen och presidenten, som är dinka. Det har lett till stora spänningar inom gruppen nuer.
- Sydsudan är en sådan extrem variant av en komplex konflikt. Olika lokala eliter slåss mot varandra och det har även begåtts oerhörda övergrepp inom olika subgrupper, som också slagits mot varandra. Dessutom blandar sig grannländerna i konflikten, säger Johan Brosché och fortsätter:
- Det tragiska är också att det i Sydsudan förekommer en liknande krigstaktik med att beväpna olika milisgrupper och begå massakrer och övergrepp precis som regimen i Khartoum och Sudan, där man hetsade fienden att förgöra varandra genom att underblåsa inbördes konflikter.
Fakta: Konflikten i Sydsudan
Juli 2011: Sydsudan blir ett självständigt land, efter ett inbördeskrig – Afrikas längsta – som pågår mellan 1983 och 2005. Minst 1,5 miljoner människoliv går till spillo i kriget.
December 2013: Inbördeskriget bryter ut. Presidenten Salva Kiir ser sig alltmer hotad av sin vicepresident Riek Machar och sparkar hela sin regering. De etniska spänningarna i landet tilltar, då Kiir tillhör folkgruppen dinka medan Machar tillhör nuerna.
Dinka och nuer är de två största folkgrupperna, men därtill finns omkring 60 ytterligare folkgrupper – var och en med sitt specifika språk och där traditionella trosuppfattningar lever sida vid sida med kristendom och islam.
Augusti 2015: Efter att FN har hotat med sanktioner undertecknar president Salva Kiir ett fredsavtal med rebellerna och Riek Machar.
April 2016: Riek Machar återvänder till regeringen och blir återigen vicepresident.
Minst 10000 människor har dödats i konflikten. Enligt International crisis group har så många som 50000 människor dödats.
1,6 miljoner människor har drivits från sina hem och är flyktingar i sitt eget land. Över 800000 har flytt till närliggande länder. En svältkatastrof är överhängande och minst fyra miljoner människor får inte tillräckligt med mat.
Källor: UNHCR med flera
