- Nu har vi fem år på oss att förbättra situationen. Vi ska göra politik på ett annorlunda sätt – inte för maktens skull, utan för att göra någonting åt saker, förklarar Petit med intensitet och viftande händer över en kopp kaffe i norra delen av Lille.
Här ligger en välbärgad valkrets som högern vunnit i alla val sedan 1950-talet. Den nuvarande parlamentsledamoten Bernard Gérard har suttit i kommunledningen sedan 1983 och varit borgmästare i 16 år.
I förra söndagens första omgång i parlamentsvalet fick han storstryk av Petit, som är en fullkomlig nybörjare.
- Jag är nog ganska typisk för vår rörelse. Jag har aldrig varit politiker, berättar hon.
Petit fick nästan 40 procent av rösterna i omgång ett, jämfört med 25 procent för Gérard.
- När jag var ung var jag inne och nosade lite på politiken, men tappade lusten helt. Jag ville förändra världen, men konstaterade att det inte fanns en chans så som det såg ut med höger och vänster. Så jag gav mig ut i näringslivet i stället, berättar hon.
Arbete och utbildning
Vändningen kom när Emmanuel Macron lanserade sin politiska rörelse En marche (På väg) i fjol våras. Hans tro på EU-samarbetet och löften om förändring och att bryta med blockpolitiken tilltalade Petit både personligt och professionellt – som forskare och föreläsare i ledarskap.
Nu sprudlar hon av entusiasm över att få ägna sig åt arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Hon vill göra det lättare för folk att våga byta jobb utan att riskera sin arbetslöshetsersättning och talar varmt om Macrons satsningar på skolbibliotek.
- Jag kommer från ganska enkla förhållanden och vi hade inga böcker hemma. Så skolbiblioteket räddade livet på mig, skrattar Petit.
Ingen opposition?
Macrons rörelse har på ett år gått från ingenting till ett läge där den på söndag kan nå nästan tre fjärdedelars majoritet i parlamentet. Det har samtidigt väckt dubbel oro: dels för att så många saknar politisk erfarenhet, dels för att oppositionen nästan helt uteblir.
Valérie Petit är dock optimist.
- De nya ledamöterna kommer att vara helt fria. Vi är inriktade på att diskutera saker, vi är pragmatiska. Vi spelar inte något partipolitiskt spel. Och jag tror att vi kommer att kunna behålla en kritisk inställning, hävdar hon.
"För folket"
Samtidigt kommer macronisterna också att ha ett stenhårt tryck på sig att leva upp till väljarnas förväntningar.
När Petit kampanjar på den lilla marknaden i Saint-Maurice Pellevoisin oroar sig en äldre dam över pressfriheten, sedan justitieminister François Bayrou klagat hos den franska radion för deras granskning av hur han använt assistentpengar från EU-parlamentet.
En äldre herre anklagar i sin tur Petits medhjälpare för att inte vilja skylta med den franska flaggan.
Macron vann presidentvalet över Nationella frontens Marine Le Pen. Om han inte lyckas kan pendeln mycket väl svänga åt andra hållet i nästa val.
- Oj, oj, oj, tänker jag ibland. Vi har ett stort ansvar att göra saker. Men vi måste göra det för folket, för landet och för demokratin. För annars så kommer extremismen att ta över, säger Valérie Petit.
Fakta: Macron och hans rörelse
Emmanuel Macron (född 1977) var tidigare ekonomisk rådgivare till president François Hollande och ekonomiminister i Socialistpartiets regering 2014–16. I fjol våras drog han igång den egna politiska rörelsen En marche (På väg) och valde sedan att lämna regeringen för att i stället kandidera som oberoende i kommande presidentval. I valet fick han flest röster redan i första omgången – 24 procent – och vann sedan finalomgången över Nationella frontens Marine Le Pen med 66 procent mot 34. Den 14 maj tillträdde han som Frankrikes hittills yngste president.
En marche har sedan dess omdöpts till La République en marche (Republiken på väg) som i allians med liberala MoDem (Demokratiska rörelsen) väntas få en majoritet av platserna i det franska parlamentet. Partiet är starkt EU-vänligt och inriktat på att få ny fart på Frankrikes sviktande ekonomi med hjälp av reformer på arbetsmarknaden och ökade satsningar på utbildning.
Fakta: Parlamentsvalet i Frankrike
Ledamöterna i det franska parlamentets underhus – deputeradekammaren – väljs i 577 enmansvalkretsar över hela landet och av franska medborgare utomlands. Oavsett hur många röster olika partier får totalt så är det vinnarna i varje valkrets som tar plats i parlamentet, utan utjämningsmandat.
I den första omgången, som hölls den 11 juni, lyckades endast fyra kandidater direkt få nödvändiga 50 procent av rösterna. I övriga valkretsar hålls den 18 juni en avgörande andra omgång mellan de två kandidater som fått flest röster i omgång ett, samt de som eventuellt fått stöd av minst 12,5 procent av alla registrerade väljare i valkretsen – vilket dock inträffade endast i en enda valkrets.
I finalomgången tas parlamentsplatsen av den kandidat som får flest röster, oavsett procentandel.
Fakta: Resultatet i omgång 1
Så här föll rösterna i det franska parlamentsvalets första omgång den 11 juni:
Källa: Franska inrikesdepartementet, opinionsinstitutet Ipsos.
