Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed anländer till Eritrea på söndagen och tas emot av landets president Isaias Afwerki.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed anländer till Eritrea på söndagen och tas emot av landets president Isaias Afwerki.

Stora frågor kvarstår efter fredsavtal

Fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopen kom oväntat snabbt – och lyckas man fullt ut kommer det att få långtgående effekter på hela regionen, säger en svensk konfliktforskare. Men ännu har ärkefienderna enbart enats om symboliska frågor.

ANNONS
|

För drygt en månad sedan meddelade Etiopiens nytillträdde premiärminister Abiy Ahmed att han har för avsikt att följa gränskommissionens dom från 2002 och dra sig ur de ockuperade områden som enligt domen ska tillfalla Eritrea. Nu har länderna – sedan många år bittra ärkefiender – enats om en historisk överrenskommelse som bland annat innebär normaliserade relationer och öppna gränsövergångar.

På måndagen signerade ledarna ett fredsavtal.

- Att man lyckats enas om så viktiga symboliska frågor på bara några veckor är väldigt överraskande, säger Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktstudier vid Björknäs högskola i Oslo.

ANNONS

Utdragen konflikt

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har präglats av en gränstvist med det omstridda området Badme i centrum. Fram till nu har regeringen i Addis Abeba "i princip" godkänt gränsdragningen, men krävt nya förhandlingar. Något som Eritreas regering har vägrat att gå med på.

Minoritetsgruppen tigreaner, som är de som bor i de omtvistade områdena, har ställt sig kritiska till territoriella eftergifter. Enligt Tronvoll beror Abiy Ahmeds framgångar på ett maktskifte i regeringskoalitionen där det Tigrianska folkets befrielsefront (TPLF) har fått minskat inflytande.

- Den eritreanska presidentens huvudfiende har varit tigreanerna. Att andra nu tagit kontrollen medförde att länderna kunde mötas när Abiy Ahmed sträckte ut handen, säger Kjetil Tronvoll.

Har mycket att vinna

David Larsson Gebre-Medhin, doktorand vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är även han positivt överraskad av de snabba framgångarna.

Lyckas man fullt ut har länderna mycket att tjäna – freden skulle få långtgående effekter på hela regionen, menar Gebre-Medhin.

- Parterna har varit inblandade i flera konflikter, till exempel den i Somalia, där de anklagats för att mer eller mindre ha utkämpat ett proxykrig, säger han.

ANNONS

Samtidigt finns stora utmaningar och några konkreta lösningar till gränskonflikten har ännu inte presenterats, understryker forskarna. Så här långt har det bara varit tal om symboliska frågor.

Vill liberalisera?

Tigreanerna måste inkluderas i processen om de ska kunna känna någon tillit till utvecklingen, anser Kjetil Tronvoll.

Fortfarande har Etiopien inte dragit tillbaka sina militära styrkor och frågan är vad som ska hända med befolkningen i de omstridda områdena. En nyckelfråga är också vad som ska hända i Eritrea då diktatorn inte längre har några argument för militär upprustning.

Det yttre existentiella hotet har använts som skäl till ökad kontroll.

- Vill de demobilisera och liberalisera? Vill de ha val och vill de öppna för eritreanska flyktingar? Det är de största frågorna just nu, säger Tronvoll.

TT

ANNONS