Stöder han Nato eller gör han det inte? Frågan hänger fortsatt i luften efter det toppmöte i Bryssel där Natoledningen hade hoppats få Donald Trump att en gång för alla slå fast att USA är lika engagerat som någonsin förut i det gemensamma försvaret.
Men i Trumps tal vid invigningen av Natos nya högkvarter kom inga sådana ord om Natos beramade artikel 5 – om att alla länder ska försvara varandra. Fast generalsekreterare Jens Stoltenberg tycker ändå att man kan tolka det så.
- President Trump invigde ett monument ägnat åt 11 september-dåden och artikel 5. Och genom att göra det så sände han en stark signal, påstod Stoltenberg på sin presskonferens efter mötets slut.
"Inte rättvist"
Desto tydligare var Trump om USA:s krav på att alla Natoländer måste komma upp i målsättningen om att lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvaret.
- 23 av 28 medlemsländer betalar fortfarande inte det de borde betala. Det här är inte rättvist mot folket och skattebetalarna i USA. Många av de här länderna är skyldiga enorma summor från tidigare år, hävdade Trump i sitt tal i Bryssel.
Natoländerna har nu enats om att ta fram årliga rapporter för att visa vad man gör för att nå tvåprocentsmålet senast 2024, som alla har lovat.
Terror och migration
Tydlig var Trump också om kampen mot terrorismen, som han exemplifierade med attacken i Manchester i måndags.
- Det var en barbarisk och ondskefull attack mot vår civilisation, sade presidenten och drog sedan en klar koppling mellan terror och migration.
- Det är tusentals och åter tusentals människor som väller in i våra länder och sprider sig och i många fall vet vi inte vilka de är. Vi måste vara tuffa. Vi måste vara starka. Nato måste ha ett starkt fokus på terrorism och migration och även på hotet från Ryssland och mot Natos östra och södra gräns, sade Trump.
"Delas inte av alla"
Den tydliga kopplingen mellan terror och migration lär dock inte falla i helt god jord hos många av de övriga Natoländerna.
- Det är ju hans egen uppfattning, hans egen bild av problemet. Och den delas väl inte av alla européer, tror jag, säger Sveriges Natoambassadör Håkan Malmqvist till TT.
Vad gäller terrorn enades Natoledarna i Bryssel också om att låta Nato formellt bli medlem av den internationella koalitionen mot terrorrörelsen IS i Irak och Syrien, där alla medlemsländerna redan ingår individuellt.
Fakta: Nato och EU
Både Nato och EU har högkvarter i Bryssel och 28 medlemsländer – även om Nato blir 29 redan i början av juni, då Montenegro formellt ansluts, samtidigt som EU är på väg att bli 27, då Storbritanniens utträde blir klart om några år.
22 av EU:s 28 medlemsländer är också med i Nato: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
De sex EU-länder som inte är med i Nato är Sverige, Österrike, Finland, Irland, Malta och Cypern.
De sex Natoländer som inte är med i EU är USA, Kanada, Turkiet, Norge, Island och Albanien.
Fakta: Artikel 5
Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget, som Nato bygger på, lyder: "Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar... assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt."
Fakta: Natos toppmöte
Natos toppmöte på torsdagen räknas inte av organisationen som ett formellt toppmöte. Sådana hålls vartannat år (senast i Warszawa i fjol) och är betydligt mer omfattande och lägger ut försvarsalliansens linje för kommande år.
På torsdagen enades ändå ledarna om att ansluta Nato till den internationella koalition som bekämpar terrorrörelsen IS i Syrien och Irak. Beslutet är mer politiskt än praktiskt, eftersom samtliga 28 medlemsländer individuellt redan är medlemmar i koalitionen.
Natoländerna är även överens om att ta fram årliga planer på hur de ska nå upp i sin målsättning om att lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvaret. I nuläget är det bara USA, Grekland, Storbritannien, Estland och Polen som når upp i tvåprocentsmålet.
