Den två meter höga bronsstatyn av en soldat ur den sovjetiska Röda armén har stått på sin plats i Tallinn sedan 1947. Troligtvis, men inte helt säkert, ligger kvarlevor av stupade sovjetiska soldater begravda under eller intill statyn.
Liknande statyer har stått på många platser runt om i det gamla Östeuropa, som symboler för segern över nazismen och fascismen i andra världskriget.
Men för en del invånare i dessa länder är dessa statyer också symboler för något helt annat: sovjetisk ockupation.
Blev del av Sovjetunionen 1940
Estland blev - liksom Finland, Lettland och Litauen - självständiga efter 1917 års ryska revolution. Men 1940 ingick Sovjetunionens diktator Josef Stalin ett icke-angreppsavtal med Nazityskland. Avtalet innebar också att Estland, Lettland och Litauen blev delar av Sovjetunionen. Ett år senare bröt Tyskland mot avtalet, anföll Sovjet och ockuperade Estland.
1944 drevs tyskarna ut ur Estland av Röda armén. Det är vad bronsstatyn i Tallinn minner om.
När Sovjetunionen 1990 började upplösas försökte estländarna få sin självständighet tillbaka; Sovjets president Michail Gorbatjov svarade med att skicka stridsvagnar. Först året därpå blev drömmen verklighet.
I många nu självständiga sovjetiska delrepubliker finns stora ryska minoriteter. Sovjet var ett land, det var naturligt att en ingenjör från Sibirien blev tilldelad ett arbete i Uzbekistan, Moldavien eller Estland.
I Estland är en fjärdedel av landets 1,3 miljoner invånare etniska ryssar. Efter självständigheten har de på flera vis varit diskriminerade. Inte minst är deras modersmål, ryska, numera ett andra rangens språk i Estland. Och många estländare betraktar ryssarna som en del av den gamla ockupationsmakten.
För ryssarna är bronsstatyn en symbol för den tid då Ryssland, Sovjetunionen, var starkt och ryssarna dominerade varje hörn av den väldiga unionen. Beslutet att flytta minnesmärket till en undanskymd kyrkogård ses som en skymf mot den sovjetiska insatsen i andra världskriget. Det är därför en del av ryssarna i Estland reagerar så starkt.
Rysslands reaktion har varit häftig, minst sagt.
Utrikesminister Sergej Lavrov sade i torsdags att flyttningen av statyn är "vämjelig", en "hädelse", särskilt som monumentet flyttades inför 9 maj då segern i andra världskriget firas.
Vill avbryta förbindelserna
Federationsrådet, det ryska parlamentets överhus, krävde i går att Ryssland avbryter de diplomatiska förbindelserna med Estland. I ett uttalande kallade federationsrådet Estlands regering för "beundrare av nazismen" som "glömmer att politiker kommer och går, medan folket i grannländerna är grannar för evigt". Estland anklagades för att bedriva hämnd mot ryssar i Estland.
Ordföranden i federationsrådets utrikesutskott, Michail Margelov, sade enligt nyhetsbyrån Itar-Tass att frågan om bronssoldaten i Tallinn inte är en estnisk inrikesfråga.
Det uttalandet kom dagen efter det att president Vladimir Putin brännmärkt allt som har kritiska åsikter om den ryska politiska utvecklingen.