I skuggan av attentatet i Istanbul samlades i huvudstaden Ankara i går författningsdomstolens elva medlemmar för slutliga överläggningar om framtiden för regerande Rättvise- och utvecklingspartiet AKP, som styr Turkiet sedan 2002.
Det är Högsta domstolens chefsåklagare Abdurrahman Yalcinkaya som begärt att partiet förbjuds, då han anser att det är ett hot mot den åtskillnad mellan stat och religion som grundlagen påbjuder.
Sedan 1960-talet har 24 partier förbjudits, i regel anklagade för kurdisk separatism eller för islamism. Bland de förbjudna finns flera föregångare till AKP.
Men aldrig förut har det hänt att ett parti i stark regeringsställning hotats av upplösning. Chefsåklagaren vill också förbjuda premiärminister Recep Tayyip Erdogan, president Abdullah Gül och 69 andra AKP-medlemmar från att gå med i andra politiska partier under fem år.
De 30 ledamöter av parlamentet som berörs kan dock sitta kvar, men då som oberoende. De flesta kommentatorer i Turkiet tror ändå att ett förbud skulle leda till nyval i höst.
Utöver AKP, som fick 47 procent av rösterna i senaste valet, hotas även prokurdiska DTP av förbud anklagat för separatism. Det skulle betyda att partier med sammanlagt 53 procents stöd i valet plockas bort.
Ett av åklagarens huvudskäl till att det islamiska AKP ska förbjudas är att regeringen i våras tog bort ett förbud mot att bära huvudduk vid landets universitet. Det beslutet upphävdes dock av författningsdomstolen med nio röster mot två.
Försöket att förbjuda partiet ses som en attack från landets tidigare politiska elit bestående av militärer, jurister och andra intellektuella. De ser sig som försvarare av landets sekulära grundval, att staten ska vara icke-religiös, vilket är ett arv från landsfadern Kemal Atatürk som ur det Osmanska riket skapade det moderna Turkiet 1923.
Ett förbud av AKP skulle av EU ses som ett bakslag för demokratin och försvåra landets närmande till unionen. Sedat Laciner, chef för för forskningsorganet ISRO i Ankara, säger till engelskspråkiga tidningen Todays Zaman att ett medlemskap i EU kan försenas med fem år.
Han tror även att en bannlysning av premiärminister Erdogan skulle hota Turkiets framväxande roll som medlare i Mellanöstern, bland annat i fredssamtalen mellan Israel och Syrien. Det arbetet bygger till stor del på det personliga förtroende Erdogan åtnjuter bland andra ledare i regionen.
Erdogan har anklagats för att ha hämnats på den sekulära eliten med polisens tillslag i sommar mot det påstått ultranationalistiska nätverket Ergenekon. 86 personer - bland dem pensionerade arméofficerare - anklagas för att ha försökt forma en terrorgrupp.
Men att det finns en koppling mellan tillslaget mot Ergenekon och försöken att förbjuda AKP förnekas bestämt av premiärminister Erdogan.
Han attackerade dock i helgen vad han kallar "elitisterna" i en intervju med dagstidningen Hürriyets chefredaktör:
- Problemet ligger hos elitisterna. De vill att Turkiet ska följa den riktning som de önskar. Men folket har också en vilja. Det finns valresultat. Elitisterna brukade kunna styra vad folk gjorde. Men det har ändrats från och med nu.
