I måndags förmiddags stoppade irakisk polis en bil vid en vägspärr i miljonstaden Basra i södra Irak. När en polisman gick fram började en av två män i bilen att skjuta. Enligt Basras guvernör dödades en polis medan en skadades.
Efter en kort stund hade de båda männen i bilen gripits och förts till ett fängelse i Basra. De visade sig vara brittiska soldater i ett specialförband, uppger samstämmiga brittiska medier. Polisernas misstänksamhet hade tydligen väckts av att britterna bar arabiska kläder.
Befälen för de 8 500 brittiska soldaterna i södra Irak började omedelbart att förhandla om de båda soldaternas frigivning. Britterna, som inte bestrider händelsen i sak, påpekar att brittiska soldater inte kan ställas inför irakiska domstolar - bara inför brittiska militärdomstolar. Basrapolisen vägrade att frige männen, trots att Iraks inrikesminister beordrade det.
När förhandlingarna inte ledde någon vart sändes en mindre brittisk styrka till fängelset. Den angreps av uppemot 200 uppretade irakier som tände eld på två pansarfordon med bensinbomber.
På kvällen kom britterna tillbaka, bättre organiserade. Gatorna intill fängelset spärrades av innan minst sex brittiska stridsvagnar mejade ned muren till fängelset. Strax därpå kunde de båda britterna fritas ur en byggnad något kvarter därifrån. Enligt irakiska myndigheter lyckades 150 fångar att fly ur fängelset.
Basras guvernör Mohamed al-Waili sade enligt tidningen Independent att den brittiska fritagningen var en "barbarisk, vildsint och oansvarig handling".
I London hävdade försvarsdepartementet att de båda soldaterna inte fritogs utan släpptes efter förhandlingar. Departementet hävdade också att fängelsemuren slagits ned av misstag. Den förre befälhavaren för de brittiska soldaterna i Irak, överste Tim Collins, försökte tona ned det hela genom att säga att det inte var värre "än en stökig kväll i Belfast".
Men i Basra sade brigadgeneral John Lorimer att fritagningen blivit nödvändig. Skälet, sade han, var att britterna inte längre var i den irakiska polisens förvar utan hade överlämnats till den radikala shiamuslimska Mahdimilisen.
Uppgiften kan mycket väl stämma; Basras polischef sade i våras att Mahdimilisen kontrollerade tre fjärdedelar av Basras polisstyrka.
Enligt brittiska militära talesmän har Mahdimilisen, tillsammans med andra Iranstödda grupper, de senaste månaderna börjat angripa de brittiska ockupationsstyrkorna. Motsättningarna stegrades enligt The Guardian när britterna i helgen grep 200 medlemmar av Mahdimilisens styrkor i Basra.
"Ett totalt sammanbrott"
Måndagens händelser beskrivs av BBC som "ett totalt sammanbrott" för det förtroende som funnits mellan de brittiska styrkorna och befolkningen i Basraregionen.
Invånarna i södra Irak är till övervägande delen shiamuslimer, som i hög grad välkomnade befrielsen från Saddam Husseins terror.
Låtit bli att skjuta
Efter invasionen för 2,5 år sedan har de brittiska styrkorna i södra Irak vinnlagt sig om att inte bete sig på samma vis som de amerikanska kollegorna gör längre norrut. Brittiska medier har stolta beskrivit hur angripna brittiska soldater låtit bli att skjuta tillbaka för att inte skada oskyldiga, medan amerikanerna är kända för att besvara eld genom att skjuta åt alla håll.
Med tiden har motviljan mot de utländska soldaterna ökat även bland invånarna i södra Irak. I stället har sympatierna vuxit för radikala religiösa miliser som i ökad utsträckning attackerar britterna.
Britterna har försökt minska spänningen genom att ofta patrullera utan hjälm - en signal om att de undviker konfrontation. I går morse inställdes all patrullering utom den mest nödvändiga.
Nu gäller ordern: Hjälm på!
