Nicola Sturgeon.
Nicola Sturgeon.

Skotskt nationalistparti på frammarsch

ANNONS
|

Den som trodde att allt blev stilla norr om gränsen när nej-sidan vann klart i folkomröstningen om självständighet i höstas har fått tänka om.

Självständighetsivrande SNP (Skotska nationalistpartiet) har inte bara rest sig från nederlaget. Ny kraft har dessutom samlats i oväntat stor mängd. I morgon kan partiet mycket väl vinna samtliga 59 mandat i landsändan.

-Det här är vår möjlighet att låta Skottlands röst höras högre än någonsin förut. Ju fler mandat SNP vinner, ju mer kan vi influera besluten i Westminster, talar ledaren Nicola Sturgeon på partiets Facebooksida, och lovar att sätta stopp för "den onödiga smärtan av ännu fler åtstramningar".

Vänsterparti

SNP kallar sig ideologiskt för ett socialdemokratiskt parti, vilket bidragit till att man kunnat plocka väljare från de många skottar som i "normala fall" röstar på Labour. Samtidigt har nationalismen och kampen för självständighet lockat väljare även från höger och dem som söder om gränsen i stället lockas av populistiska Ukip.

ANNONS

Totalt sett väntas de två traditionella storpartierna, Konservativa partiet och Labour, varken på egen hand eller tillsammans med Liberaldemokraterna få tillräcklig majoritet i parlamentet. I stället får sannolikt SNP makt att avgöra om konservative David Cameron kan fortsätta som premiärminister eller om Labourledaren Ed Miliband ska få chansen - antingen med löften om eftergifter till SNP eller rentav med skottarna som koalitionskamrat.

Går på vattnet?

I potten ligger frågor som rör såväl Storbritanniens som hela EU:s fortsatta existens: ska Skottland ges en ny chans att rösta om självständighet? Och vad händer med Camerons löfte om en folkomröstning om att lämna EU eller inte?

För SNP-ledaren Nicola Sturgeon, som tog över från mångårige partibasen Alex Salmond i höstas, har valkampanjen hittills varit rena segertåget.

-Det verkar som om hon kan gå på vattnet, kommenterar statsvetaren Eberhard Bort på University of Edinburgh för nyhetsbyrån NTB.

Storbritannien röstar på torsdag fram samtliga 650 ledamöter i parlamentets underhus - 533 från England, 59 från Skottland, 40 från Wales och 18 från Nordirland. Alla utses i enpersonsvalkretsar där mandatet går till den som får flest röster.

Vallokalerna är öppna mellan klockan 8 och 23, svensk tid. Vallokalsundersökningar vid stängningsdags väntas ge en god fingervisning om mandatfördelningen, även om slutliga resultat dröjer till under natten.

Om något parti får egen majoritet - fler än cirka 325 mandat - får dess ledare redan dagen efter valet i uppdrag av drottningen att bilda regering. Sannolikt vidtar dock i stället intensiva förhandlingar för att få till stånd en koalition. I valet 2010 dröjde det till tisdagen efter valet innan en koalition var klar.

Här är valresultatet 2010, nuvarande mandat samt det senaste opinionsläget inför det brittiska valet:

Parti Röster i procent 2010 Mandat just nu Opinionsläge i procent Väntat antal mandat

Konservativa partiet 36,1 302 33-34 280

Labour 29,0 256 33-34 270

Liberaldemokraterna 23,0 56 8-10 25

Ukip 3,1 2 12-17 1

BNP 1,9 - * *

SNP (Skottland) 1,7 6 * 50

De gröna 0,9 1 4-5 1

DUP (Nordirland) 0,6 8 * 8

Plaid Cymru (Wales) 0,6 3 * 4

Sinn Féin (Nordirland) 0,6 5 * 5

SDLP (Nordirland) 0,4 3 * 3

UCU-NF (Nordirland) 0,3 - * *

Engelska demokraterna 0,2 - * *

Allianspartiet (Nordirland) 0,1 1 * 1

Respekt 0,1 1 * 1

Talmannen 0,1 1 * 1

Oberoende * 5 * 1

Fotnot 1: Eftersom alla mandat utses i enpersonsvalkretsar har ofta den totala röstsiffran inget att göra med antalet mandat. Det ungefärliga antalet mandat i år bygger på olika brittiska uppskattningar och är ingen exakt sammanräkning.

Fotnot 2: Ukips båda nuvarande mandat vanns i fyllnadsval under 2014, utlysta sedan tidigare mandatinnehavare bytt parti från Konservativa partiet. Respekt (=förre Labour-politikern George Gallaway) vann sitt under ett fyllnadsval 2012.

Fotnot 3: Av de nuvarande oberoende valdes nordirländska Sylvia Hermon in som oberoende 2010. Övriga - två från Labour, en från Konservativa partiet och en från Liberaldemokraterna - har blivit oberoende genom att stängas av från sina partier under mandatperioden.

Fotnot 4: Talman John Bercow tillhörde Konservativa partiet fram till att han valdes till talman 2009. I valet 2010 och i år har han kandiderat som talman, formellt oberoende.

Skottland är till ytan stort något mindre än Götaland och har 5,2 miljoner invånare. Landet var länge självständigt men ingår sedan 1707 i en union där numera England, Wales och Nordirland ingår - i dagligt tal kallad Storbritannien eller Förenade kungariket (United Kingdom).

Skottland har regionalt självstyre med eget parlament och egen regering. Storbritannien bestämmer dock fortsatt över bland annat skatter, social trygghet, försvar och internationella relationer.

I en folkomröstning om fullständig självständighet i september 2014 vann nej-sidan en överraskande klar seger, 55,3 procent mot 44,7, trots att ja-sidan steg kraftigt under kampanjens slutskede.

I det skotska parlamentet sitter 129 ledamöter. Nationalistpartiet SNP dominerar stort och leder den regionala regeringen med Nicola Sturgeon som bas.

I det brittiska parlamentet har Skottland 59 ledamöter - för närvarande 40 från Labour, 11 från Liberaldemokraterna, 6 från SNP, 1 från Konservativa partiet och 1 oberoende.

ANNONS