Ekonomiskt har vindarna sedan några år vänt i Island efter bankkollapsen hösten 2008. Politiskt är dock såren kvar, då många isländska hushåll råkade rejält illa ut i kraschen. Detta har enligt en expert skapat en intolerant och hämndlysten väljarkår som "straffröstar".
- Politiken präglas fortfarande av utbredd misstro bland väljarna. Detta nyval är ett direkt resultat av detta. Politiken har aldrig riktigt repat sig efter kraschen och väljarna har blivit intoleranta, säger Eirikur Bergmann, statsvetare vid Bifröstuniversitetet i Island.
I blåsväder
Mest i blåsväder inför nyvalet är premiärminister Bjarni Benediktsson. Hans regeringskoalition sprack i september sedan det framkom att en minister försökt dölja att hans far stod bakom ett brev ägnat att rentvå en dömd pedofil.
Därefter har en hetsig debatt brutit ut sedan tidningen The Guardian avslöjat att Bjarni Benediktsson sålde fonder för miljonbelopp i storbanken Glitnir dagarna före det att banken togs över av den isländska staten i oktober 2008.
Men till skillnad från företrädaren Sigmundur Davíd Gunnlaugsson – som våren 2016 avgick sedan han avslöjats med hemliga konton i den så kallade Panamaläckan – sitter Bjarni Benediktsson kvar.
Det blåser dock motvind i opinionsmätningarna. I flera av dem har Bjarni Benediktssons högerparti, Självständighetspartiet, tappat tätpositionen.
Eirikur Bergmann räknar som många bedömare därför med att en vänsterkoalition tar över makten i Reykjavik. Katrín Jakobsdottír, ledare för Den gröna vänstern, antas bli Islands nästa premiärminister.
Misstro mot partiet
Men alltinget är fragmenterat och ser ut att få 7–8 partier efter nyvalet. Detta gör att Katrín Jakobsdottír, även om hon vinner valet, kan tvingas ta in två andra partier i sin regeringskoalition för att få en majoritet bakom sig. Det lutar åt att hon vänder sig till Socialdemokraterna och Piratpartiet, vilket i sin tur gör att hon antas tona ned kravet på att Island ska lämna försvarsalliansen Nato.
I skuggan av skandalerna handlar debatten inför valet om skattenivåer och välfärdssatsningar.
- Men det finns ingen enskild sakfråga som kan förklara att Självständighetspartiet, som dominerat isländsk politik i årtionden, går bakåt. Det handlar om en tilltagande misstro mot partiet och dess metoder som har byggts upp under lång tid, säger Eirikur Bergmann.
Fakta: Sjunde regeringen på tio år
Det isländska nyvalet lördagen den 28 oktober ska ta fram det parlamentariska underlaget till örikets sjunde regering på tio år. Valet, där drygt 248500 islänningar har rösträtt, hålls nästan på dagen ett år efter det förra nyvalet, även det utlyst efter en politisk skandal.
Ekonomiskt har läget stabiliserats i Island efter totalhaveriet för landets gigantiska banksystem hösten 2008. Islands tillväxt lyfte i fjol till drygt 7 procent, den högsta nivån sedan 2007. I år väntas landets tillväxt hamna på cirka 5 procent.
Oavsett vilket parti som blir störst lär det bli en grannlaga uppgift att förhandla fram en koalitionsregering. Det redan fragmenterade alltinget ser ut att få sju eller åtta partier som ska dela på de 63 mandaten i parlamentet.
Så här ser läget ut i den senaste Gallupmätningen:
Parti Opinionsstöd i procent Mandat
Den gröna vänstern 23,3 15
Självständighetspartiet 22,6 15
Socialdemokraterna 13,3 9
Piratpartiet 10,7 7
Centerpartiet 9,4 6
Framstegspartiet 7,4 5
Renässans 5,8 3
Folkets parti 5,7 3
Mätningen publicerades av Gallup den 20 oktober.
Källor: Islandsbloggen, Reuters