När de nya ledamöterna samlades för första gången efter nyvalet strax före jul stod åtta platser tomma, markerade med gula band. Tre av de 70 valda ledamöterna sitter frihetsberövade och ytterligare fem, inklusive den av Madrid avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, är utomlands för att undvika att gripas.
När de frånvarandes namn lästes upp under öppningssessionen applåderade separatisterna.
Separatistkandidat vann
Tanken var att det framtvingade nyvalet skulle lösa den utdragna konflikten. Men det slutade i status quo: självständighetsivrarna behöll en knapp majoritet i det katalanska parlamentet.
Separatisternas plan är att bilda en regering med Carles Puigdemont tillbaka på presidentposten, även om han måste styra från sin exil i Belgien. En liten framgång är att Roger Torrent valdes till talman med röstsiffrorna 65–56. Hans namn stöddes av de två ledande självständighetspartierna Tillsammans för Katalonien och ERC.
Puigdemont gratulerade den nye talmannen via Twitter: "Jag är säker på att du kommer att utöva ämbetet på ett ädelt och modigt sätt, och skydda institutioner och landet".
Motstånd från Madrid
Även valet av talmannens presidium blev en seger för separatisterna som tog fyra av sju platser. Talmannen och hans presidium ska nu förbereda valet av en ny regionpresident som väntas ske den 31 januari. Det är också de som ska bestämma vilka som ska få rösta, en knivig fråga som kan leda till nya konflikter med Madrid.
Centralregeringen anser att regionpresidenten måste närvara fysiskt vid sin installation. Det anser även regionparlamentets egna juridiska experter, medan separatisterna hävdar att det är upp till talmannen och ledamöterna att tolka regelverket. Puigdemonts parti Tillsammans för Katalonien anser att han kan delta via videolänk.
Centralregeringen i Madrid har hotat med att behålla sitt direktstyre över regionen om Puigdemont svärs in.
Bakgrund: Katalonienkrisen
Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt. Av de 42,3 procent av de röstberättigade som röstade sade 90 procent ja till självständighet.
Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.
Centralregeringen reagerade genom att, med stöd i konstitutionens artikel 155, att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen har häktats eller har en arresteringsorder mot sig misstänkta för bland annat uppvigling och uppror. Bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som bedrev sin valkampanj från exil i Bryssel.
Hans Tillsammans för Katalonien blev näst största parti i nyvalet med 21,6 procent av rösterna. Tillsammans med det andra stora separatistiska partiet ERC (21,4 procent) och det lilla vänsterradikala CUP (4,5 procent) fick självständighetsivrarna återigen knapp majoritet i parlamentet.