Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180810-syrienidlib-729204_se.gp_1.jpg
Förödelse efter en flygräd mot den rebellkontrollerade byn Zardana i Idlib i Syrien i början av juni.

Segerviss Assad blickar mot norra Syrien

Efter att ha tagit tillbaka kontrollen över stora delar av Syrien har Bashar al-Assad siktet inställt på Idlib – en tätbefolkad provins i nordväst som delar gräns med rebellernas allierade Turkiet. Sent på fredagen flög bombplan mot området.

Minst 30 civila uppges ha mist livet i attackerna, som beskrivs som de hårdaste mot de rebellhållna områdena i norr på flera månader. Flygräder med tunnbomber ska ha riktats mot Idlib och intilliggande Aleppo, enligt Storbritannienbaserade oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR).

Framryckningen ska ses mot bakgrund av att president Bashar al-Assads framgångar ökat markant det senaste året. Med rysk och iransk hjälp har regimen segrat över rebellerna i närheten av Damaskus och i Homs. Och på bara några veckor föll motståndet i sydvästra Syrien.

Den väpnade oppositionen utgör inte längre något militärt hot mot al-Assads styre. I början av förra året kontrollerade regeringsstyrkorna bara 17 procent av territoriet, att jämföra med nära två tredjedelar i dag, enligt nyhetsbyrån AFP.

Viktig motorväg

Men fortfarande är nästan hela norra och stora delar av östra Syrien bortom al-Assads händer. Presidenten har lovat att han ska ta tillbaka hela Syrien och flaggade nyligen för att Idlib står på tur. Genom provinsen löper motorvägen M5, som knyter samman Aleppo i norr med huvudstaden Damaskus, för att sedan fortsätta söderut till Jordanien. Det är en väg som alla vill kontrollera.

- Bashar al-Assads ögon är vända mot oss. Vi står näst på tur och det enda vi kan göra är att vänta. Och det är nästan värre än bomber i sig, säger aktivisten och läraren Abdulkafi Alhamdo till TT över telefon från landsbygden på gränsen mellan Aleppo och Idlib.

Fram tills nu har Idlib fungerat som tillflyktsort för oppositionella syrier. När de antistatliga enklaverna fallit en efter en har de överlevande fått valet att borda en av de gröna bussarna för slutstation Idlib eller stanna kvar i regeringskontrollerat område. Många regimkritiker har valt Idlib av rädsla för repressalier för att de har höjt sina röster mot al-Assads styre.

- Jag har fått se en glimt av frihet i mitt land och jag kommer att stanna till slutet för att möta mitt öde. Jag dör hellre än att leva under al-Assads kontroll, säger Alhamdo, som var en del av de protester som började som fredliga demonstrationer för demokrati 2011 – men som har utvecklats till det krig som krävt över 350 000 liv.

"I kläm"

Omkring hälften av Idlibs över 2,5 miljoner invånare består numera av människor som har flytt andra delar av Syrien. Därtill finns här en rad regeringsfientliga miliser, som ofta har vänt sig mot varandra och gjort sig skyldiga till brott mot civila. Omkring 60 procent av provinsen kontrolleras av Hayat Tahrir al-Sham, en grupp ledd av al-Qaidas tidigare syriska gren.

- Vi sitter i kläm mellan regimen och de olika rebellgrupperna. Det är inte bara regimen som ställer till problem för oss som bara vill leva i fred.

Humanitära organisationer har varnat för att en offensiv mot det tätbefolkade Idlib skulle kunna leda till en katastrof och driva stora delar av befolkningen mot den turkiska gränsen. Det får varningsklockor att ringa i Turkiet, som redan har tagit emot 3,5 miljoner syriska flyktingar och håller gränsen stängd.

Ankara bromsar

Den turkiske presidenten Recep Tayyips Erdogans syn på nordvästra Syrien utgör ett av de största hindren för Bashar al-Assads planer. Ankara har soldater i Idlib och Erdogan har varit tydlig med att Turkiet inte kommer att acceptera någon offensiv. Regimens allierade i Moskva och Teheran har också signalerat ovilja mot en insats i närtid. Utan deras godkännande är det osannolikt att al-Assad kan gå vidare – men trots det uppger FN att man förbereder sig för strider.

Ovissheten slår hårt mot den redan hårt prövade civilbefolkningen.

- Det går inte att slappna av. Står vi inför ett hot eller inte? Det är väldigt psykiskt påfrestande att inte veta, säger Alhamdo.

Fakta: Varför är det krig i Syrien?

TT

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten de senaste åren har tryckts tillbaka av en omfattande offensiv.

Mest läst