- Vi har följt resandet sedan det började och då var det inte alls en lika het potatis som idag, berättar Peder Hyllengren, terroristforskare på försvarshögskolan.
Säkerhetstjänster i Europa har lång erfarenhet av våldsbejakande extremism med höger- och vänsterextrema förtecken, men de senaste åren har fokus flyttats.
- Säkerhetstjänster runtom i Europa uttrycker närmast unisont att våldsbejakande islamsk extremism är det största hotet idag.
Peder Hyllengren beskriver en gradvis ökande oro, i takt med att striderna i Syrien övergick från att handla om att störta Assad-regimen till att hjälpa terrororganisationen IS att skapa en islamisk stat. En påtaglig vändning kom under 2013.
- Sedan hösten 2013 har det gjorts ett tiotal attentatsförsök i Europa, med återvändare från Syrienkriget inblandade, säger Hyllengren.
Personer som far till Syrien för att kriga är en global företeelse. 90 länder har medborgare som gett sig av i det syftet och klart flest kommer från tre länder i regionen; Marocko, Saudiarabien och Tunisien.
I Europa står Belgien och Sverige ut om man räknar i relation till folkmängden. Frankrike och England står ut i absoluta tal.
Metoderna för att möta den här relativt nya våldsbejakande extremismen skiljer sig åt mellan olika länder. Terrorexperten Magnus Ranstorp beskriver det som ett resultat av olika filosofier och rättstraditioner. I norra Europa ser han mer av en balans mellan lagar och repressalier å ena sidan och förebyggande arbete å andra sidan.
Danmark, Norge, Storbritannien, Nederländerna och till viss del Tyskland lyfts fram som exempel på länder där man kombinerar de två strategierna.
I länder som Frankrike, Spanien, Portugal, Italien och Österrike har man, enligt Ranstorp, mer fokus på det repressiva.
- Men man kan inte bara lämna detta till polis och lagstiftning, hävdar han.
Storbritannien ligger tydligt i framkant på båda områdena. De arbetar bland annat mycket med avhoppare, tidigare extremister som hjälper till att förebygga nyrekrytering.
- De kan ta de svåra diskussionerna om religion och ideologi, säger Peder Hyllengren.
Britterna har också den klart skarpaste lagstiftningen.
- En person kan åtalas både för att ha stridit för en terrororganisation, men även för innehav av material som kopplar dem till exempelvis al-Qaida, säger Hyllengren.
Även i Danmark kan personer som tränat med terrororganisationer åtalas. Två bröder som tränat med al-Shabaab fick för några år sedan fleråriga fängelsestraff.
I vissa länder förhindrar man utresor genom att beslagta pass. I andra kan man dra in medborgarskapet för stridande med dubbla medborgarskap.
I Holland finns utrymme att dra in olika former av bidrag för personer som engagerar sig på IS sida.
I Storbritannien, som är en stridande part i Syrien, diskuteras möjligheten att döma personer som strider för IS för landsförräderi.
- I varje land pågår diskussionen om skärpt lagstiftning för att möta detta, säger Peder Hyllengren.
Att det skulle finnas en generallösning tror vare sig han eller Magnus Ranstorp:
- Varje land har och ska ha sin egen lösning, säger Ranstorp.
Ett problem i det förebyggande arbetet är samordningen mellan lokal och nationell nivå.
- Man kan ha vilka nationella strategier som helst men om det inte kommer ner lokalt fungerar det inte, säger Ranstorp.
Just samordningen mellan stat och kommun var en av de 22 åtgärder som Ranstorp och Hyllengren redan våren 2013 rekommenderade svenska regeringen, i en studie om förebyggande av våldsbejakande extremism.
Men precis som GP tidigare berättat har de svenska insatserna hittills varit svaga. Trots att rekommendationer alltså funnits har Sverige, enligt Hyllengren, stuckit ut med att vare sig arbeta förebyggande eller med lagstiftning för att möta problemet med våldsbejakande islamsk extremism.
- Det pågår just nu en utredning som ska lämna förslag i juni, med hopp om att ha ny lagstiftning på plats kring årsskiftet.
Fakta: Syrienkrigare
Ungefärligt antal personer som åkt för att strida i Syrien och Irak:
Globalt: 20 000
Europa: 3 500-5 000
Sverige: 130-300
Norge: 70-140
Danmark: 120
Finland: 50-70
Storbritannien: 600
Belgien: 400
Nederländerna: 200
Frankrike: 1300
Tyskland: 600
Spanien: 100
Italien: 150
Irland: 40
Kosovo: 150
Österrike: 200
USA: 120
Kanada: 130
Australien: 250
Turkiet: 800
Ryssland: 900
Marocko: 1 500
Saudiarabien: 2 500
Tunisien: 3 000
Källa: Försvarshögskolan
