En pojke i yngre tonåren, invirad i en färgglad Hitta Nemo-handduk och med bara sandaler på fötterna i snön utanför en av barackerna i centrala Belgrad. Det är en bild som har fastnat hos Sanjin Pejkovic, nyss hemkommen från Serbien.
– Det var minusgrader och han försökte värma sig vid en lägereld. Som förälder tänker jag direkt på min egen son. Det är sånt som förföljer en, långt efter att man kommit hem, säger han.
Köldknäppen den senaste veckan har krävt flera liv i Europa. Hemlösa och migranter i undermåliga flyktingboenden är extra utsatta. Hjälporganisationen Läkare utan gränser slog i veckanlarm om de cirka2 000 personer som bor i informella bosättningar i Belgrad i Serbien, där temperaturen har legat pårunt 20 minusgrader.
Målet är att överleva
Sanjin Pejkovic var på plats förra veckan när vädret slog om och det blev riktigt kallt. Hanhar aktivt engagerat sig för flyktingar i Serbienända sedan flyktingkrisen blev ett faktum, bland annat genom att samla in pengar och resa till landet för att hjälpa på plats. Hans senaste resa var också den svåraste.
– Det är en helt annan uppgivenhetnu. Man har sett hur situationen med tiden bara blivit värre. Tidigare fanns det ett mål, folk skulle komma vidare i Europa och till ett bättre liv. Nu finns det inget annat mål än att hålla huvudet ovanför vattenytan.
Att så många flyktingar hamnat utanför systemet i Serbien beror på att landet har blivit en flaskhals på den tidigare Balkanrutten.Enligt UNHCR har det de senaste månadernasläppts in 150-200 människor till Serbienvarje dag. Samtidigt har lagliga vägarna ut ur landet blivit allt färre.Kroatien och Slovenien har stängt sina gränser. Ungern släpper in en handfull människor varjedag.
Tusentals människor är nu fastbara kilometer från sitt mål – ett nytt liv på andra sidan av EU:gränsen. Serbien har tidigare prisats för hur landet har agerat i samband med den uppkoppna situationen: att man tagit emot flyktingar och erbjudit en plats på flyktingmottagningarna. Mensom GP tidigare har berättatlever fortfarande många människor på flykt i parker, övergivna byggnader eller i improviserade läger vid gränsen till Ungern.
Skälen att många inte vill söka sig till de statliga mottagningarna uppges vara flera. Enligt UNHCR är flyktingboendena överfulla - vissa har tagit emot dubbelt så många som lokalerna tillåter. Samtidigt finns en del rädsla bland människorna på flykt för att deporteras om de registrerar sig hos de serbiska myndigheterna.
Under den senaste resan besökte Sanjin Pejkovic bland annat övergivna barracker bakom tågstationen i centrala Belgrad där över tusen människor bor.
– De eldar kläder, plast och allt de kan komma åt för att värma sig. Det finns både vuxna och barn. De exponeras i flera veckor för rök som förmodligen är hälsovådlig. Det finns inga toaletter eller duschar. Människor uträttar sina behov utanför byggnaden och försöker tvätta sig ute i kylan. Det ser helt apokalyptiskt ut. Jag har själv upplevt krig och flykt men detta är det värsta jag sett, säger han.
Kvinnor och barn får hjälp
På bilderna från de uppmärksammade Belgradbarackerna ser man främst män bland flyktingarna, men enligt Sanjin Pejkovic har det sina förklaringar.
– Jag har sett både kvinnor och riktigt små barn. En hjälparbetare berättade för mig att hon hade träffat en kvinna med en nyfödd baby som måste ha fötts någonstans i Bulgarien ellerSerbien. På flykt. Hjälporganisationer försöker alltid ordna boende åt familjer, säger han.
Till denna resa lyckades Sanjin Pejkovic få ihop över 75 000 kronor som bland annat använts till att köpa in hundratals mössor, vantar, halsdukar och annat som delats ut till människorna i barackerna.
Mat för fyra veckor
En stor del av pengarna har gått till organisationen Hot Meal Idomeni som serverar ett mål om dagen till flyktingarna vid barackerna. Totalt räcker gåvan till 1 000 måltider per dag i fyra veckor. Han har dessutom köpt en stor vattenkokare så att de också kan servera varmt te.
– Det är enormt. Tack vare människor i Sverige kommer de att ha mat i en månad. Jag är överväldigad över att det finns så många människor, flera som jag inte ens känner, som vill hjälpa. Det ger mig hopp, säger Sanjin Pejkovic.
Han är dock kritisk till hur Serbien och EU har hanterat situationen. Serbien har aktivt begränsat volontärhjälp till flyktingar utanför mottagningarna. Samtidigt har EU, enligt honom, valt att titta bort.
– Det räcker inte att en person samlar in pengar och köper mat och kläder. Det måste finnas en struktur för detta, på plats i landet. Något måste ta ansvar för dessa människor. Annars kommer vi få se dödsfall.
GP försöker nå de serbiska myndigheterna för en kommentar.
