Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/6

Så kan Turkiet förändras efter folkomröstningen

Med en knapp majoritet gick grundlagsändringen i Turkiet igenom, som ger president Recep Tayyip Erdogan mycket större makt. Men hur påverkar omröstningen Turkiets framtid och landets relation till omvärlden? Här är några viktiga vägskäl.

Närmare eller längre från EU-medlemskap?

Den redan frostiga relationen mellan EU och Turkiet lättades inte direkt upp av valkampanjen inför omröstningen. Den var nämligen full av ilskna utspel från presidenten, riktade mot olika EU-länder. Erdogan använde sig till exempel av nazistliknelser när han kritiserade det faktum att kampanjmöten stoppats i Tyskland och Nederländerna. Turkiet har även vid flera tillfällen hotat med att säga upp flyktingavtalet med EU.

Frågan är vilket håll landet kommer gå åt nu – närmare eller längre ifrån ett EU-medlemskap? Ett uttalande från Erdogan efter valsegern i går kan tala för det senare. Presidenten sa att han ska diskutera ett återinförande av dödsstraffet med premiärminister Benali Yildirim och med oppositionella nationalistpartiets ledare Devlet Bahceli, och att det kanske också avgörs i en folkomröstning.

– Därmed ger han fortsatt fingret åt EU, säger Michael Sahlin, tidigare Sveriges ambassadör i Ankara och numera forskare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

LÄS MER: Erdogans nästa drag: Införa dödsstraff
 

Starkare eller svagare Erdogan?

Valet gick visserligen Erdogans väg och ger honom mer makt. Men det knappa valresultatet kan vara ett bekymmer för honom. Fadi Hakura, Turkietkännare vid Londonbaserade tankesmedjan Chatam House kallar resultatet för "som bäst en pyrrhusseger".

– Han förlorade sin majoritet i storstäderna Ankara, Istanbul, Adana och Izmir. Han har förlorat grunden för sitt stöd bland väljarna, säger Hakura till AFP.

Grundlagsändringarna ska bli verklighet efter november 2019, när nästa presidentval har hållits. Frågan är hur Erdogan kommer att agera fram tills dess.

– Om han känner sig trygg nu så kan ha gå tillbaka till en mer liberal politik, som när han utvecklade ekonomin. Men jag tvivlar på att det kommer att ske, för han är omgiven av ultranationalister, och de kommer aldrig acceptera att han försöker skapa fred med kurderna till exempel. Det finns en risk att han fortsätter striden med Gülenrörelsen, att montera ner myndigheter och fängslar folk, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.

LÄS MER: Merkel: Visar på djup splittring i Turkiet

LÄS MER: CHP vill ogiltigförklara folkomröstningen
 

Fredsprocess eller militär aktion?

Erdogan var den första turkiske ledaren som inledde fredsförhandlingar med den terrorstämplade kurdiska gerillan PKK, vilket resulterade i vapenvila. Den bröts dock sommaren 2015 och Erdogan har sedan dess försökt bekämpa PKK militärt. Ett jämnt resultat i folkomröstningen kan få presidenten att välja en mer försonlig ton, tror vissa.

Michael Sahlin ställer sig frågan varför Turkiet inte drabbats av några större terrorangrepp sedan nyårsnatten.

– Beror det på polisiär effektivitet eller på att det pågår några förhandlingar under radarn som man inte ser, säger han?
 

Försoning eller splittring?

Turkiet är ett splittrat land, vilket inte minst resultatet av folkomröstningen visar på.

– Även om ja-sidan har vunnit är det ett väldigt tydligt svar från befolkningen att de inte går med på de ändringar som är på väg att hända i Turkiet. Det kommer att öka polariseringen än mer, säger Helin Sahin, Turkietkännare vid Internationella Palmecentret, TT.

De politiska ledarna har hävdat att lagändringarna kommer leda till mer demokrati. Erdogan har ofta beskyllt nej-sägarna för att spela PKK och Gülenrörelsen – som han anklagar för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 – i händerna.

– Erdogan vinner, men i slutändan så älskar halva delen av befolkningen honom, medan andra halvan avskyr honom. Däri ligger krisen för det moderna Turkiet, säger Soner Cagapty, författare av den kommande boken "The New Sultan" till AFP.

 

 

Mest läst