Det råder sorg och förstämning, men också rädsla i S:t Peterburg, berättar Iida Tikka, journalist vid den finländska nyhetsbyrån STT.
- Det här kom som en stor överraskning. När jag kom hit i går kväll var det en man som sade att han hade trott att Ryssland var skyddat för sådana här dåd, berättar hon för TT.
Fler poliser och väktare syns ute och många människor vittnar om rädsla för att åka tunnelbana, men de har samtidigt få alternativ för att ta sig runt i staden.
- Jag pratade med en kvinna som sålde blommor utanför en t-banestation, Hon sade att det verkade vara lika många passagerare som vanligt, säger Iida Tikka till TT.
Namnger misstänkt
Utredarna har genom övervakningskameror och dna identifierat den döde gärningsmannen som Akbarzjon Dzjalilov. Enligt ett uttalande kopplas han genom dna-spår även till den sprängladdning som oskadliggjordes på en annan tunnelbanestation.
Säkerhetstjänsten i Kirgizistan har tidigare namngett Dzjalilov som huvudmisstänkt. Han ska ha varit en rysk medborgare, född 1995 i Kirgizistan, enligt ryska medier.
Kremls talesman Dmitrij Peskov kallar attacken en utmaning för alla ryssar, inklusive presidenten. Att den sker samtidigt som president Vladimir Putin är i staden är "värt att notera", säger Peskov.
Putin lade sent på måndagskvällen ned en bukett röda blommor vid entrén till stationen, efter att ha suttit i möte med säkerhetstjänsten FSB, räddningspersonal och inrikesdepartementet.
Efter en anonym varning om en ny attack stängdes stationen Sennaja Plosjtjad, platsen för gårdagens bombdåd, på nytt. Men senare på dagen öppnades stationen för trafik igen.
Varnat för attentat
Attacken påminner människor både om tidigare dåd och att Ryssland är inblandat i flera konflikter.
- På ett sätt är människor medvetna om att den här sortens händelser kan inträffa i Ryssland. Det finns många minnen som det här väcker till liv, till exempel dåden i Moskvas tunnelbana 2010, säger Carl Fridh Kleberg, frilansjournalist i Moskva och tidigare TT-medarbetare.
- Men även på grund av Rysslands inblandning i kriget i Syrien har det varnats för en ökad risk för någon form av attentat. Men det bör poängteras att det ännu inte är klarlagt vilka gärningsmännen var eller vilket motiv som ligger bakom, men den ryska utredningen och ledande politiker utgår från att det var ett terrorbrott.
Även i Moskva märks att säkerheten höjts, påpekar han.
Kände till planer?
Uppgifter till den ryska tidningen Kommersant gör gällande att den ryska underrättelsetjänsten i förväg kände till att det fanns planer på en terrorattack i staden. Tidningen uppger att informationen om den planerade attacken kom från en ryss som haft kontakt med terrorrörelsen IS.
Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna, rapporterar finländska nyhetsbyrån STT.
Explosionen på ett tåg på väg mellan Sennaja Plosjtjad och Teknologiska institutet i S:t Petersburg kom efter att terrorrörelsen IS uppmanat till attacker mot Ryssland, som hämnd för landets militära ingripande i Syrien.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov menar att det är cyniskt att kalla dådet en hämnd för Rysslands roll i Syrienkriget. Attacken visar att Ryssland måste framhärda i kampen mot global terrorism, säger han enligt statliga nyhetsbyrån Ria.
TT-AFP-Reuters
Fakta: Terrordåd i Ryssland
Här är en lista över större terrordåd i Ryssland på senare år:
Oktober 2002. Mitt under pågående föreställning tar beväpnade tjetjenska separatister sig in på Dubrovkateatern i Moskva och tar över 800 personer som gisslan, med krav på att Ryssland ska lämna Tjetjenien. När polis och säkerhetstjänst stormar teatern fyra dagar senare dödas uppemot 150 personer, varav flertalet på grund av den gas som sprutas in för att söva gisslantagarna.
Augusti 2003. En självmordsbombare i en lastbil fullpackad med sprängämnen spränger ett militärsjukhus i Mozdok i Nordossetien. 50 dör.
Februari 2004. En självmordbombare spränger sig själv och ett 40-tal andra till döds i en tunnelbanevagn i Moskva. Över 100 skadas. Dådet har koppling till konflikten i Tjetjenien.
Augusti 2004. Två ryska inrikesplan kraschar ungefär samtidigt efter avfärd från Moskva. 90 personer dör. Ombord på varje plan finns en tjetjenska som misstänks ha orsakat kraschen.
September 2004. En skola i Beslan i ryska Nordossetien intas av separatister som tar barn och lärare som gisslan. Över 300 dör i samband med fritagningsförsöket. Tjetjener tar på sig dådet.
Mars 2010. Två kvinnliga självmordsbombare detonerar laddningar i Moskvas tunnelbana. Minst 40 personer dödas och över 100 skadas. En tjetjensk rebelledare tar på sig dådet.
Januari 2011. I ett självmordsdåd på Moskvaflygplatsen Domodedovo dödas nästan 40 människor. Även detta dåd har koppling till konflikten i Tjetjenien.
Oktober 2013. Två terrordåd inträffar med någon dags mellanrum i Volgograd. Självmordbombare utlöser sprängladdningar på en trådbuss och vid en tågstation. Över 30 personer dödas i de två dåden.
Oktober 2015. Ett ryskt plan störtar i Sinaiöknen på väg från Sharm el-Sheikh i Egypten. Alla 224 ombord dör. Moskva betecknar det som ett terrordåd.