Trump har tidigare beskrivit sin relation till medierna som "ett pågående krig". Sedan han blev president har han och hans medarbetare farit med lögner, kallat den etablerade pressen för "falska medier" och ställt till med direkta konfrontationer med reportrar i samband med presskonferenser.
Men för Alexey Kovalev, redaktör för Moscow Times och grundare av faktagranskningstjänsten Noodle Remover, verkar inte detta beteende helt ogenomtänkt. Anledningen: Han har sett det förr.
– Jag har varit på många presskonferenser med Putin. En sak man lär sig är att Putin kan ljuga och du kan inte göra något åt det.Han bestämmer var som är sanning och vad som är lögn.
Han berättar att Putin ofta kan säga saker som är uppenbart osanna som en taktik för att få reportrar att framstå som löjliga.
–Du kan säga till Putin att två plus två är fyra. Och då säger han: Nej, det är fem. Och du försöker förklara, tar upp din hand och visar att två fingrar och två fingrar är fyra. Och du framstår själv som en idiot. Han har redan gått vidare och du är kvar och räknar fingrar.
"Alla makthavare ljuger"
Liknande taktik såg han underpresskonferensen där Trumpskommunikatör Sean Spicer gick till attack mot medier som skrivit om de låga besökssiffrorna under installationsceremonin. Han påstod att ceremonin var den mest sedda i historian, utan att ha något stöd för påståendet.
Förra veckan påstod Trump att flera miljoner "illegala" röster lades i det amerikanska presidentvalet, och att detta berövade honom folkets röst. Inte detta heller hade han några bevis för.
– Alla makthavare ljuger. Men de anstränger sig åtminstone för att deras lögner ska vara trovärdiga. Men inte Putin och inte heller Trump. Det skapar enorm frustration bland mina amerikanska kolleger. De är fullt upptagna med att vänja sig vid denna nya verklighet och fastnar i att försöka argumentera emot, men det är helt hopplöst när man har att göra med en patologisk lögnare, säger Alexey Kovalev.
En annan sak som oroar Kovalev är Trumps team har gjort uttalanden om att flytta journalister från Vita Huset där de vanligtvis är stationerade för att rapportera om presidenten till andra lokaler. Anledningen uppgavs vara att få plats med fler journalister och att även icke-etablerade medier ska få plats. Av samma skäl har man pratat om att införa Skype-platser under presskonferenser.
– Det låter som en fin idé. Så klart att fler ska få tillgång till presidenten om det går. Men riktigt så blir det inte i praktiken, iallafall inte i Ryssland, säger Kovalev.
Prioriterar lokala icke-frågor
Han berättar att Putin håller en stor presskonferens i december varje år dit 1500 journalister bjuds in. Eftersom presskonferensen pågår i fyra timmar hinner runt 70-tal journalister ställa sina frågor. Inga följdfrågor tillåts med hänvisning till tidsbristen.
– Han skapar en stämning där alla tävlar med varandra om att få ställa en fråga, det råder fullständigt kaos. Vissa har med sig glittriga skyltarför att få Putins uppmärksamhet. Om någon vågar sig på en kritisk fråga får man ett undvikande svar. Nästa journalist kommer inte driva frågan vidare eftersom denne har detta enda tillfälle att ställa sin fråga till Putin. Så viktiga frågor om exempelvis brott mot mänskliga rättigheter försvinner bara, säger han.
Han berättar att Putin också föredrar frågor från mindre, regionala publikationer. Precis som Trump gillar han att framstå som om han står på den lilla människans sida mot de stora medierna, enligt Alexey Kovalev.
– Han fastnar avsiktligt i lokala frågor som en president inte ens ska hantera Det kan komma nån nervös journalistsom kan klaga på att vägarna i hans by är för dåliga och att guvernören är dum. Att ställa en fråga till Putin är det största som hänt honom. Då tar Putindettapå jättestort allvar, han skämtar och säger att han ska lösa frågan personligen. Ingen påpekar det uppenbara: att han utser guvernörer.
Lögner som taktik
De som ställer kritiska frågor under dessa presskonferenser är enligt Alexey Kovalev aktivister, utländska korrespondenter och enstaka entusiastiska journalister. Samtidigt, menar han, är det sällan någon som får ett bra svar.
– Han har olika metoder. Om man frågar om exempelvis om fängslade aktivister kan han låtsas inte känna till det men sedan börja prata om Julian Assange eller Edward Snowden. Eller så säger han något allmänt som: Det är viktigt att respektera mänskliga rättigheter. Han kan också försöka bagatellisera frågan genom att ta upp annat hemskt som händer i landet och världen.
Ser du några paralleller till Trump här?
– Absolut. Till exempel när han fick frågor om ryska hackerattacker svarade han ungefär att hackerattacker är vanliga, att Kina också har utfört hackerattacker mot USA och att alla gör det. Han svarar alltså inte på den direkta frågan utan breddar frågan och svamlar om annat.
Han berättar också att han tror att uppenbara lögner och uppläxande ton mot medierna också kan ha som syfte att avleda från viktiga frågor.
– Det är lätt att gå in i fällan att dissekera Trumps lögner. Men som med den uppenbara lögnen om publiksiffrorna eller om illegala röster blir resultatet att man debatterar en icke-fråga i timmar på TV, samtidigt som han slipper prata om annat viktigt. Han dränker debatten med nonsens.
Han är dock noga med att påpeka att journalister i USA och Ryssland arbetar inom helt olika klimat. I Ryssland är de stora medierna, direkt eller indirekt,under Putins kontroll, berättar han.
–I USAskyddas pressfriheten i själva grundlagen. Det borde inte vara möjligt för Trump att demontera de grunder som den amerikanska demokratin vilar på under sin tid som president. Men journalister måste försöka undvika att gå i hans fällor.
Vad är ditt råd till journalister som bevakar Trump?
– Lyssna inte på vad han säger, haka inte upp er. Acceptera att det är en sådan människa som är president nu. Slösa inte tid på att diskutera oviktiga frågor. Faktagranska hans uttalanden,men glöm inte att fokusera på vad han inte säger och rapportera om det. Där finns de viktiga frågorna.
