Kort efter det att president Alassane Ouattara i ett tv-uttalande meddelat att en överenskommelse med de revolterande soldaterna var i hamn besköts den byggnad där försvarsminister Alain-Richard Donwahi just avslutat förhandlingarna med dem.
- De hindrar försvarsministern och hans delegation från att lämna vice distriktschefens residens, sade nyhetsbyrån AFP:s korrespondent i staden.
Då hade företrädare för revoltörerna redan sagt sig villiga att återvända till sina baracker och avsluta upproret.
Kräver höjd lön
I stället stormade soldater in i byggnaden och därefter följde vad som föreföll vara ett gisslandrama. Senare under kvällen släpptes dock ministern och hans delegation och de lyckades lämna staden med flyg, enligt AFP och Reuters.
Revolten, med krav på bland annat högre löner i armén, har pågått sedan i fredags, då missnöjda soldater tog kontroll över Bouaké. I minst fyra andra städer har det sedan dess rapporterats om skottlossning, men inga dödsoffer.
Stormade departement
På lördagen spred sig upproret till landets ekonomiska huvudstad Abidjan, där presidentens residens och parlamentet ligger. Missnöjda soldater tog sig där in i försvarsdepartementet och arméhögkvarteret
- Det avlossas många skott i luften inuti försvarsdepartementet, sade en diplomatkälla till Reuters tidigare under dagen.
Elitsoldater lojala med regeringen har satt upp posteringar vid flera av kuststadens broar, som förbinder stadens norra och södra delar.
Det råder nu oklarhet om upprorsmakarna är kvar i försvarsdepartementet och om de avser att dra sig tillbaka till sina baracker som de tidigare lovat.
Efter en tioårsperiod med interna motsättningar 2002–2011 har Elfenbenskusten haft några ekonomiskt goda år.
Fakta: Elfenbenskusten
Västafrikanska Elfenbenskusten har drygt 23 miljoner invånare och blev självständigt 1960.
Sjukvårdssystemet raserades i inbördeskriget i början av 2000-talet och landet brottas med klassklyftor, fattigdom, arbetslöshet och aids.
Efter presidenten och landsfadern Félix Houphouët-Boignys död 1993 kom starka etniska och sociala splittringar upp till ytan, vilket blev fröet till många års oroligheter.
1999 genomfördes en militärkupp. 2002 bröt strider ut som resulterade i en uppdelning i landet mellan ett rebellkontrollerat nord och ett armékontrollerat syd.
Efter att ett flera gånger skjutet upp valet kunde det till slut hållas 2010. Laurent Gbagbo vägrade erkänna sig besegrad av rivalen, den nuvarande presidenten Alassane Ouattara. Det ledde till våldsamheter som skördade över 3000 liv.
Gbagbo greps 2011 och står inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen.
Källor: NE, Unicef, AFP
