President Trumps uttalande på Twitter, där han säger sig vara mycket tacksam över domstolens 9–0-beslut, kan lätt tolkas som att han fått grönt ljus för hela presidentdekretet.
Men så är inte fallet. USA:s nio domare tunga och mycket mäktiga Högsta domstol har enbart sagt att den i höst ska granska besluten i de federala domstolarna i Hawaii och Maryland som satte stopp för presidentdekretet. Då väntar en het juridisk diskussion om två till synes konkurrerande lagar: presidentens rätt att fatta beslut om rikets säkerhet och grundlagens skydd mot diskriminering baserad på religion eller härkomst.
"Äkta koppling"
Under tiden får dekretet införas, men i begränsad form. Högsta domstolen säger okej till ett stopp för flyktingmottagande i 120 dagar och det 90 dagar långa inreseförbudet från sex i huvudsak muslimska länder – men enbart för personer som inte kan uppvisa "äkta koppling" till USA. Exempel på en sådan koppling är en nära släkting, en anställning eller ett antagningsbevis till ett universitet, enligt amerikanska medier. Gråzonen är dock stor. Och arbetsbördan spås öka för ambassadtjänstemän i de aktuella länderna som ska bedöma visumansökningar och avgöra huruvida en person har en äkta koppling.
Det aktuella presidentdekretet föregicks av ett mer omfattande. Båda har kritiserat som diskriminerande mot muslimer och stoppats i lägre instanser som grundlagsvidriga.
Inom 72 timmar
President Trump har hävdat att syftet är att hålla "radikala islamistiska terrorister" borta från USA och ge Washington DC tid att utarbeta rutiner för "extrem granskning" av resenärer från de utpekade länderna. Han har också hänvisat till att de aktuella länderna pekades ut av företrädaren Barack Obamas regering som terrornästen.
USA:s utrikesdepartement har meddelat att inreseförbudet ska träda i kraft 72 timmar efter domstolens besked, vilket betyder torsdag morgon. Det hela ska ske "på ett professionellt och ordnat sätt" och fler detaljer väntas.
Bakgrund: Presidentordern om inreseförbud
Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder – Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen – i 90 dygn. Inga USA-visum skulle utfärdas i länderna under den tiden.
Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan "religiöst förtryck" (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.
Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA och ge Washington DC tid att utarbeta rutiner för "extrem granskning" av människor från de utpekade länderna.
Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.
Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars. I den nya skrivningen var Irak undantaget från listan av länder med inreseförbud och undantag gjordes också för människor som redan har giltiga visum och andra tillstånd. Tillsvidarestoppet för flyktingar från Syrien slopades också.
Den nya ordern skulle ha trätt i kraft den 16 mars, men stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland. Stoppet fastslogs senare. Justitiedepartementet vände sig till Högsta domstolen för att häva stoppet. Den 26 juni meddelade HD att man ska ta upp fallet i höst. Tills dess får presidentordern införas, men enbart för personer som inte kan påvisa en "äkta koppling" till USA.
Källa: Amerikanska medier
