Firande utbröt på gatorna i huvudstaden Bagdad efter att de preliminära resultaten offentliggjorts. Tusentals al-Sadr-anhängare sjöng, dansade och avlossade fyrverkerier.
Framgångarna för al-Sadr finns i hans tydliga krav på reformer och strävan efter att bryta upp den sekterism som präglat irakisk politik. Han har sökt sig utanför traditionella grupperingar och lierat sig med civila och teknokrater och även kommunistpartiet, förklarar Joel Ahlberg, Irakexpert vid Folke Bernadotteakademien.
Ahlberg tror att al-Sadrs block kommer att försöka driva ett mer handlingsorienterat politiskt program som inte fastnar vid retorik och splittring mellan religiösa grupperingar.
- Eftersom han traditionellt har tilltalat de marginaliserade fattiga shiitiska massorna kanske man börjar få in andra dimensioner i politiken, som nödvändigheten av infrastruktur och samhällstjänster.
Ökat inflytande
Konfliktexperten Thair Ismail tror att al-Sadrs valallians skulle få mer inflytande i opposition.
- Jag tror att de gör ett stort misstag om de allierar sig med regeringen. De kan åstadkomma mycket mer i opposition om de följer upp politiken och vallöften. Det är de jätteduktiga på.
Muqtada al-Sadr är en av få shiitiska ledare som har distanserat sig från Iran. Men Thair Ismail påpekar att andra politiska aktörer som har en bra relation till Iran också haft framgångar i valet.
- Jag tror att det innebär en vinst för Iran och att det eventuellt kan påverka deras möjligheter till bättre överenskommelser med EU och USA.
Godkänna kandidat
Premiärministern kommer enligt praxis att väljas från någon av shiafraktionerna. Muqtada al-Sadr ställde inte upp i valet som kandidat till posten, men framgångarna för hans valallians innebär att han har chans att kunna välja någon till posten. För att få sin kandidat godkänd måste han dock samla stöd från de andra vinnande blocken.
När mer än 95 procent av rösterna i 10 av landets 18 provinser räknats ligger den shiitiske militärbefälhavaren Hadi al-Amiris allians på andra plats. Valet ser ut att bli en besvikelse för den sittande premiärministern Haider al-Abadi, som pekats ut som en favorit inför valet, men vars koalition nu verkar hamna på tredje plats.
Den före detta premiärministern Nuri al-Maliki, som lyfts fram som en möjlig utmanare till al-Abadi, hamnar först på fjärde plats.
Lördagens parlamentsval är det första i Irak sedan seger utropats mot terrorrörelsen IS. Men bara knappt 45 procent röstade, enligt den oberoende valkommissionen som baserar valdeltagandet på 92 procent räknade röster. Det är ett betydligt lägre deltagande än i tidigare val, skriver nyhetsbyrån Reuters. Men något preliminärt resultatet, samtliga provinser inräknade, har ännu inte offentliggjorts.
Bakgrund: Splittrat land
I december förra året utropade Iraks premiärminister Haider al-Abadi seger mot terrorrörelsen IS. Men de hårda striderna har lämnat delar av landet i ruiner.
Över två miljoner människor har fortfarande inte kunnat återvända hem efter det treåriga kriget mot IS. Hoppet om att lördagens parlamentsval ska innebära förändring överskuggas av en utbredd känsla av misstro och apati.
Med få undantag har det politiska landskapet dominerats av samma personer sedan det första valet efter Saddam Husseins fall, som hölls 2005. En skillnad är dock att shiakrafterna i år har splittrats i fem olika koalitioner. Dessutom råder stor oenighet bland de stora kurdiska partierna och många sunnimuslimer upplever sig utestängda från makten.
Regeringsbildningen väntas bli en lång och komplicerad process. Premiärministern kommer enligt praxis att väljas från någon av shiafraktionerna.
Den blivande premiärministern är beroende av stöd från Iran, som har ekonomiskt och militärt inflytande i landet.
Fakta: Röstar elektroniskt
Över 24 miljoner registrerade sig för att rösta i parlamentsvalet den 12 maj. Det var det fjärde som hållits efter Saddam Husseins fall och de röstberättigade ska utse 329 ledamöter till parlamentet och hade omkring 7000 kandidater att välja bland.
Praxis är att premiärministern är shiamuslim, presidenten kurd och talmannen sunnimuslim. Den viktigaste av dessa poster är premiärministern, vilket avspeglar shiamuslimernas starka ställning i parlamentet och i politiken i allmänhet sedan 2003.
För första gången fick väljarna rösta genom att använda ett elektroniskt system. Men för att rösta krävs ett id-kort – vilket kan innebära stora problem i ett land där omkring två miljoner människor fortfarande är internflyktingar efter kriget mot IS. Många förlorade sina identitetshandlingar under flykten. Men enligt valkommissionen har det funnits möjlighet för dem att rösta ändå. 166 röststationer sattes upp i 70 läger för internflyktingar i åtta provinser. Men bara 285000 av internflyktingarna har registrerat sig för att rösta.
Källa: AFP, Reuters, Landguiden
Fakta: Muqtada al-Sadr
En del av Muqtada al-Sadrs popularitet stammar från hans familj. Fadern, den respekterade storayatollan Muhammad Sadiq al-Sadr, mördades 1999 efter att ha trotsat diktatorn Saddam Hussein.
Muqtada al-Sadr byggde upp sin milis Mahdi-armén efter den USA-ledda invasionen 2003. Han ledde två uppror mot USA:s styrkor i Irak 2004. Mahdimilisen avvecklades 2008.
2005 gick al-Sadrs rörelse in i politiken och hans stöd var avgörande för att Nuri al-Maliki skulle bli premiärminister 2006. Sadristerna lämnade dock den regerande shia-alliansen 2007.
2014 meddelade al-Sadr att han drar sig tillbaka vrån politiken. "Jag tillkännager att jag inte beblandar mig i politiken och att det inte finns något block som representerar oss från och med nu", hette det i ett skriftligt uttalande.
I februari 2016 ledde al-Sadr en miljon demonstranter i protester mot korruption och för reformer. I april samma år deltog han i ockupationer i den kraftigt befästa så kallade Gröna zonen i Bagdad där regeringskvarter och utländska ambassader ligger. Protesterna fortsatte unde 2017.
I april 2017 krävde han, som en av få shiitiska ledare, Syriens president Bashar al-Assads avgång.