Han har kallats ett politiskt underbarn, och lyckades på bara några månader ta ÖVP från en tredjeplats i opinionsmätningarna till valvinst när Österrike höll nyval i oktober. Men Sebastian Kurz framgång och bilden av honom som en person som snabbt uppnår resultat är inte enbart av godo, enligt Reinhard Heinisch, statsvetare vid universitetet i Salzburg.
Det har också ökat pressen på Kurz att snabbt nå en överenskommelse med FPÖ och bilda regering, vilket kan ha påverkat maktförhållandena inför diskussionerna.
- Det har nog tvingat ÖVP att göra fler eftergifter än vad partiet i normala fall gått med på. Frihetspartiet hade en mycket bekvämare sits inför koalitionsförhandlingarna, för de kunde fortfarande välja att gå i opposition istället, säger Heinisch.
Dynamiken ändras
En av de frågor som det nu förhandlas om är direktdemokrati, som FPÖ vill se mer av. Partiet anser att om en förutbestämd andel av de röstberättigade i landet vill det, så ska vissa frågor beslutas genom folkomröstning.
- Att förvandla komplexa ämnen till ja- och nej-frågor skulle förändra dynamiken i den österrikiska politiken, för FPÖ är väldigt bra på att mobilisera väljare, säger Reinhard Heinisch.
Det har talats om en gräns på minst tio procent, alltså ungefär 640000 röstberättigade, enligt tidningen Die Presse. På det sättet skulle man enkelt kunna få till omröstningar om olika EU-frågor, exempelvis medlemskapet, säger Heinisch.
- Men det kan ju hända att man undantar vissa frågor från denna möjlighet, vi vet inte ännu hur slutresultatet av förhandlingarna ser ut, fortsätter han.
Nynazistisk bakgrund
På förhandlingsbordet ligger också de olika ministerposterna. Det har läckt uppgifter om att FPÖ:s partiledare Heinz-Christian Strache förutom att han blir vicekansler också kan få ansvara för ett nytt departement, kallat Heimatschutz, "hemlandsskydd". Exakt vad det ska ägna sig åt är oklart, men det handlar om försvarsfrågor i någon form. Att Strache i sin ungdom rörde sig i nynazistiska kretsar skaver dock hos många.
- Men det jag ser som mer problematiskt är att partiet är populistiskt på det sättet att det egentligen inte har en fullt utvecklad ideologi. Det är redo att röra sig i vilken riktning som helst, och det gör FPÖ starkt, säger Reinhard Heinisch.
- När FPÖ förlorar i valen går det tillbaka och blir mer radikalt. När de går framåt breddar de sig. Det blir en jojo-effekt. Det är alltid samma parti, men det presenterar sig på olika sätt, fortsätter han.
Det har sagts att den nya regeringen ska stå klar den 20 december. Men det finns även uppgifter som pekar på att den presenteras redan under veckan som kommer.
- Då skulle de kunna säga att ”titta så framgångsrika vi är”. Men huvudsaken är att det måste bli innan jul, lyckas man inte med det blir det problem för Kurz, säger Reinhard Heinisch.
Fakta: Österrike
Parlamentarisk republik och förbundsstat med nio delstater. Presidenten, nu Alexander Van der Bellen, har främst en ceremoniell roll. Landet har ungefär 8,7 miljoner invånare (2016).
2007 sänkte Österrike rösträttsåldern till 16 år, och nationalrådets mandatperiod förlängdes från fyra till fem år.
Landet har sedan andra världskriget oftast styrts av samregeringar mellan det konservativa Folkpartiet, ÖVP, och Socialdemokraterna, SPÖ. De styrde också mellan 2013 och i maj i år, då nyval utlystes.
Den 15 oktober gick österrikarna till val och ÖVP vann med 31,5 procent av rösterna. På andra plats kom SPÖ med 26,9 procent och trea högerpopulistiska FPÖ med 26,0 procent. En dryg vecka senare meddelade ÖVP:s partiledare Sebastian Kurz att han planerar att bilda regering med FPÖ.
Fakta: Landguiden, profil.at
