I behov av vänner?
I behov av vänner?

Pressad Erdogan på europeisk charmoffensiv

Jihadistproblem i Syrien, djup ekonomisk kris och bottenfrusna relationer med USA. Då reser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till Berlin för att blåsa nytt liv i banden till Tyskland och EU. Frågan är om förbundskansler Angela Merkel har glömt hans smädelsediplomati och är redo att dra ett streck över gammalt groll.

ANNONS
|

När Erdogan på torsdag landar i Tyskland är det med utsträckt hand. Presidenten behöver vänner – och tycks vara beredd att svälja stoltheten för att få som han vill.

Erdogan tas emot med militärbetygelser och på fredag hålls en statsbankett till hans ära. Islossningen sker mot bakgrund av det allt mer infekterade bråket mellan Ankara och Washington DC, som har fördjupat Turkiets valutakris genom amerikanska importtullar på turkiskt stål och aluminium.

- Turkiet befinner sig i en svår ekonomisk kris som snabbt håller på att förvärras. Man befinner sig i en allvarlig diplomatisk konflikt med USA. Det här är sannolikt Merkels sätt att sträcka ut något av en hjälpande hand, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

ANNONS

Markering?

Förbundskanslern står inte på gästlistan vid banketten i slottet Bellevue i Berlin. Det tillhör visserligen inte ovanligheterna vid motsvarande tillställningar, då Erdogans formella motpart är förbundspresident Frank-Walter Steinmeier.

Trots det ser många bedömare Merkels frånvaro som en markering. Så sent som i fjol anklagade Erdogan henne för att använda "nazimetoder" och tyska medborgare sitter fortfarande fängslade i Turkiet på oklara grunder, något som väcker frågor om äktheten i Erdogans charmoffensiv.

- Om jag ska vara ärlig tror jag inte att det uppfattas som en så uppriktig omsvängning, utan mer ses som taktik. Såväl regeringstrogna medier som Erdogan själv har de senaste åren ägnat sig åt extremt högt uppskruvad och aggressiv retorik mot europeiska ledare, inte minst Merkel, säger Levin.

Stor exportmarknad

Förbättrade relationer mellan Europa och Turkiet ligger dock inte enbart i Erdogans intresse. Turkiet är EU:s fjärde största exportmarknad. Merkel, vars relativt liberala flyktingpolitik har bidragit till att försvaga hennes ställning både på hemmaplan och bland EU-länderna, vill inte heller se politisk och social oro på unionens farstutrapp, då det skulle kunna förvärra flyktingkrisen ytterligare.

ANNONS

- Tittar man bara på inbördeskriget i Syrien, som har runt 20 miljoner invånare och ligger längre bort, så påverkade det ju Europa väldigt påtagligt. Turkiet har 80 miljoner invånare och ligger precis på EU:s gräns. Därför har man ett taktiskt incitament att se till att Turkiet inte kollapsar.

Under Erdogans besök planeras flera demonstrationer i Berlin, både för och mot den turkiske ledaren. En stor del av den tyska befolkningen har turkiska rötter och inställningen till Erdogan och hans AK-parti är en källa till hätska konflikter inom Tysklands turkiska diaspora.

Tyska journalistförbundet, Reportrar utan gränser och människorättsgruppen Amnesty International anordnar en gemensam protest mot Erdogans visit. Die Welt-journalisten Denis Yücel, som suttit fängslad i Turkiet, har kallat statsbesöket "ett svek".

Ska inviga moské

Ett varmare mottagande kan presidenten räkna med i Köln, där han ska inviga Tysklands största moské med plats för 1100 personer.

Moskén drivs av den turkisk-islamiska organisationen Ditib, som har kopplingar till den turkiska myndigheten för religiösa angelägenheter. Nyligen rapporterade tyska medier att säkerhetstjänsten BFV överväger att övervaka Ditib med anledning av eventuellt grundlagsvidrig verksamhet.

ANNONS
TT

Fakta: Komplicerad relation

Turkiets relation till EU är komplicerad och har gått igenom en lång rad faser.

År 1999 erkändes Turkiet som kandidatland, med vissa förbehåll. Framför allt krävde EU att Turkiet skulle förbättra skyddet för mänskliga rättigheter och rätta till det man såg som politiska missförhållanden – två kritikpunkter som kvarstår än i dag.

År 2005 inleddes formella medlemsförhandlingar, som dock gick trögt. Inte minst från tyskt och franskt håll väcktes tvivel om att släppa in ett stort muslimskt land i en till stor del kristen gemenskap. Motviljan från EU bromsade samtidigt Turkiets anpassningsvilja.

I samband med flyktingkrisen under 2015 och 2016 har EU förlitat sig på Turkiet för att begränsa antalet flyktingar och migranter som tar sig till Europa. Regeringen i Ankara har senare använt flyktingöverenskommelsen med EU som politiskt påtryckningsmedel.

Kuppförsöket i Turkiet 2016 har både direkt och indirekt lett till kraftigt försämrade relationer. Turkiet har anklagat EU för att inte ha visat tillräckligt stöd för regeringen i en turbulent tid, medan EU har riktat skarp kritik mot massgripanden och vad man ser som delvis godtyckliga utrensningar av militärer och offentliganställda.

Källa: Landguiden, TT

ANNONS