I det krispaket som därutöver föreslås på 350 miljoner euro finns också knappt sju miljoner euro (cirka 65 miljoner kronor) för Sverige. Det kan regeringen dubbla med pengar ur statsbudgeten. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tycker det vore rimligt. Men det är inte säkert att det blir så.
- Det blir en fråga i budgetprocessen som pågår nu, säger Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
Svårt hinna med
Backteman företrädde Sverige, Bucht var inte på plats, på jordbruksministermötet i Bryssel. Där lade kommissionen fram sitt andra krispaket om 500 miljoner euro, uppemot fem miljarder kronor, på ett år. Det läggs fram för att mildra den ekonomiska krisen bland framför allt EU:s mjölkbönder. Åtgärderna är ett svar på krav från medlemsländerna.
Sverige välkomnar att kommissionen ger klartecken för att betala ut gårdsstöd och en del andra stöd inom landsbygdsprogrammet i oktober, några månader tidigare än normalt. En del av Sverigepengarna kan dock gå åt för att stärka resurserna på Jordbruksverket för att verket ska hinna med.
Ville slippa
Stödet för att minska produktionen hade regeringen helst velat slippa, men det är något som kommissionen bestämmer över på egen hand. Svenska mjölkbönder får söka på samma villkor som producenter i övriga EU.
Elisabeth Backteman säger att det är svårt att veta hur många som skulle vara intresserade av att få pengar för att dra ned.
- Vi har ju haft en ganska stor omställning i Sverige redan med strukturrationalisering. Det är ju en hel del som är gjort redan.
LRF ser "principiella svårigheter" med att betala för att minska.
"Inte minst eftersom produktionen i Sverige länge har minskat och vi ser ett betydande tapp under senare år menar Helena Jonsson, ordförande för LRF, i en skriftlig kommentar.
Fakta: Nya krispaketet
Kommissionens paket innehåller en pott på 150 miljoner euro, cirka knappt en och en halv miljard kronor, i stöd för att minska produktionen av mjölk.
Där finns också 350 miljoner euro som, på vissa villkor, kan användas för att anpassa produktionen. Det kan handla om småbrukarstöd, miljöåtgärder, utveckling och samarbetsprojekt.
Av de 350 miljonerna faller knappt 7 miljoner (cirka 65 miljoner kronor) på Sverige. Regeringen kan dubbla det om den vill, med egna pengar.
Kommissionen ger klartecken för att betala ut gårdsstöd och vissa andra stöd i oktober, några månader tidigare än normalt.
Källa: EU-kommissonen
Fakta: Mjölkkrisens grund
Överproduktion har lett till att världsmarknadspriserna har gått ned.
Det har skett i en tid när Ryssland, som ett svar på EU-sanktioner efter Rysslands annektering av Krim, har bojkottat EU-varor.
Efterfrågan från Kina har minskat.
EU har slopat de egna produktionskvoterna vilket har lett till att flera länder har ökat produktionen.
