Syriska regeringsstyrkor har återtagit nästan hela östra Ghouta från rebellerna i en offensiv som inleddes i februari. Flygattackerna mot hårt ansatta Douma, det sista rebellfästet, fortsatte under söndagen, för tredje dagen i rad. Men snart kom också besked om att de kvarvarande rebellerna, medlemmar av jihadistgruppen Jaysh al-Islam, gått med på att släppa sina fångar och få fri lejd till norra Syrien.
Säkerhetsrådsmöte
Flera hjälporganisationer i området hävdar att regimen använde kemiska vapen i en attack i lördags mot Douma. Uppgifterna om antal döda och skadade varierar, men bilder som sprids på sociala medier visar döda människor med fradga runt munnen.
FN:s säkerhetsråd väntas ta upp frågan på måndag. Den brittiska FN-delegationen twittrar att nio av säkerhetsrådets 15 medlemsländer, bland dem Sverige, har begärt att rådet snabbinkallas. Utrikesminister Margot Wallström (S) finns bland dem som förfäras över eller fördömer den misstänkta kemvapenattacken.
USA utesluter inte att svara med en robotattack.
"Området för illdådet är avstängt och omringat av syriska armén, vilket gör det helt otillgängligt för omvärlden. President Putin, Ryssland och Iran är ansvariga för att stödja Djuret Assad. Högt pris...", twittrar USA:s president Donald Trump.
Ryssland tillbakavisar
Generalmajor Juri Jevtusjenko, chef för Rysslands center för försoning av de krigande parterna i Syrien, tillbakavisar uppgifterna om att kemiska vapen förekommit och säger att Ryssland är berett att skicka personal för att utreda händelsen.
- När Douma är fritt från stridande är vi redo att skicka ryska specialister i strålning, kemiska- och biologiska vapen för att samla in information som kan bekräfta att det här är påhittade uppgifter.
Den syriska regimen förnekar också anklagelserna och anklagar i stället rebellerna för att sprida falska uppgifter.
Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) uppgav tidigt att elva människor kvävts till döds i Douma på grund av rök från konventionella vapen. Totalt har 70 människor haft andningssvårigheter, enligt SOHR, vars chef Rami Abdulrahman säger att han inte kan bekräfta om kemvapen använts.
Från Syrian American Medical Society (SAMS), som samarbetar med hjälporganisationen Vita hjälmarna på plats, har det senare kommit mer dramatiska uppgifter: 49 människor ska ha dött i attacken mot Douma sent på lördagen.
Tidigare attacker
Det här är andra gången på kort tid som syriska regimen anklagas för att använda kemiska vapen i området. I februari kom rapporter via SOHR om att ett barn dött och att 13 personer fått andningssvårigheter efter en misstänkt kemvapenattack.
För drygt ett år sedan utfördes en kemvapenattack i Khan Sheikhun i nordvästra Syrien som enligt Human Rights Watch dödade 92 personer. FN slog senare fast att den syriska regimen låg bakom attacken.
I augusti 2013 dödades hundratals människor i kemvapenattacker i östra och sydvästra Damaskus efter att regimstyrkor inlett en offensiv i området. En FN-rapport kom senare fram till att sarin var den gas som använts.
Bakgrund: Kemvapen i Syrien
25 februari 2018. Ett barn dog och ytterligare 13 människor fick andningssvårigheter efter en misstänkt attack med kemiska stridsmedel i östra Ghouta, rapporterar oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR). En läkare som BBC pratat med uppger att andra läkare behandlat skadade som visade tecken på att ha utsatts för klorgas.
4 april 2017: Över 80 människor dödas av giftgas i Khan Sheikhun i nordvästra Syrien.
2 augusti 2016: SOHR rapporterar 24 fall av kvävning i Saraqib, en rebellkontrollerad stad nära Aleppo. Orsaken misstänks vara klorgas som släppts från en helikopter.
25 augusti 2015: Syriska rebeller och aktivister larmar om en kemvapenattack som ska ha genomförts den 21 augusti i ett rebellfäste i norra Aleppo. Terrorrörelsen Islamiska staten (IS) anklagas för att ligga bakom, en slutsats som får stöd i en FN-rapport 2016. Senapsgas ska ha använts vid attacken.
7 augusti 2015: FN:s säkerhetsråd grundar en expertpanel med uppdraget att utreda klorgasattacker i Syrien. Washington DC, London och Paris anklagar den syriska regimen för att ligga bakom sådana angrepp, medan Moskva påstår att bevis saknas. I slutet av augusti anklagar en FN-kommission den syriska regimen för att ha använt kemvapen, sannolikt klorgas, vid åtta tillfällen.
10 september 2014: Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) uppger att klorgas har använts systematiskt i byar i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) anklagar syriska regimen för att ligga bakom attacker i området.
21 augusti 2013: Hundratals människor dödas i kemvapenattacker i östra och sydvästra Damaskus, efter det att regimstyrkor inlett en offensiv i området. Senare i augusti hävdar amerikanska underrättelsetjänsten att Syriens regering "med stor sannolikhet" ligger bakom attackerna, då sammanlagt över 1 400 människor dödas, däribland flera hundra barn. I september slår en FN-rapport fast att det finns tydliga bevis för att saringas användes.
23 juli 2012: Assadregimen erkänner för första gången att den har kemiska vapen och hotar att använda dem i händelse av militär konflikt med länder i väst, men inte mot sin egen befolkning.